Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
legen. Es unterliegt somit keinem Zweifel, dass solide Markstränge
vorkommen und mit der Rinde verschmelzen. Emellertid tillägger
han omedelbart härpå: »ob aber ausserdem noch ein
ungleichmäs-siges Dickenwachstum der Rindenschicht stattfindet, welches für
sich allein die Bildung kleinerer Vorsprünge verursachen könnte,
habe ich nicht genauer untersucht . Enligt min åsikt äro nerverna
pà den nu behandlade Ranutlina-foTmen sådana
kortikalskikts-bildningar. De utgöra ansvällningar af kortikalskiktet. hvilka
vanligen framtränga utåt som asar. mera sällan intränga i gonidial- och
medullarlagren. De utgöras af i nervens längdriktning sträckta, tätt
förenade hyfer med litet lumen och tjocka väggar. Hvad nu själfva
anläggningen beträffar, är det lätt att se. att denna äger rum genom
interkalära tillväxts- och sträckningsfenomen i barkens såväl yngre
som äldre partier. Redan 0,5 mm. under skottspetsen kan man
under mikroskopet i kortikalskiktet skönja en tydlig ådring,
beroende pà att zoner af hyfer fà en mera parallelltràdig struktur,
och omkring 2 mm. under densamma framstå pa såväl öfver- som
undersidan dessa zoner som med blotta ögat synliga emergenser.
Gränsen mot de egentliga kortikalskikts-elementen är ej stark, da
äfven dessa i hufvudsak gà i samma riktning som de nerver, intill
hvilka de gränsa. Om understundom gonidialskiktets hyfsystem
genom interkalär inlagring fàr kortikalskiktsnatur, lämnar jag
oafgjordt: jag har åtminstone ej som hos Alectoria vexillifera funnit
sådana partier med inlagrade gonidier. Tidigast anläggas de två
marginalnerverna. Yttersta spetsen af skottet visar ett virrvarr af
med hvarandra hopflätade hyfspetsar. På öfvergången mellan
topp-hvälfningen och långsidornas kanter anta de emellertid ett
longi-tudinalt förlopp och öfvergå nedåt mycket hastigt till starka,
rundade lister, mellan hvilka ena sidan af skottet, medan detta ännu
står pà flagellstadiet. kommer att ligga som i bottnen af en —
stundom sluten — ränna. Under sin vidare utveckling kunna de
bitvis uppdela sig i två eller tre liksom ock fläckris sammanflyta
med öfver- eller undersidans nervatur. De liksom inrama skottet
och utöfva ett bestämdt inflytande pà dess form och habitus. Från
dem utgå vinkelrätt mot moderskottet ställda apothecier och kortskott.
Tillväxten pä skottets tvärnerviga sida är starkare, hvarigenom
partier komma att batformigt hoprullas. Dessutom inträda stundom
svaga torsioner kring skottets längdaxel, hvarvid sträckor af
marginalnerverna mekaniskt verka som det band, hvilket
sammanbinder bladfötterna pà stänglar med Zwangsdrehungen. De hop-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
