Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 (5(3
Vries1 förträffligt preciserat hans uppfattning, från den iakttagelsen,
»dass gestreifte Blumen nur an solchen Arten vorkommen, welche
selbst gefärbt sind, daneben aber eine weisse Abart besitzen. Oder
wenn die Bliithenfarbe aus roth und gelb zusammengesetzt äst, so
verhält sich die einförmig gelbe Varietät in diesen Fällen wie die
weisse (Mirabilis, Antirrhinum). Zuerst entsteht die weisse (bezw.
gelbe) Varietät, viel später soll aus dieser, durch Bückschlag zu
der Mutterart, die gestreifte sich bilden.» Då nu i det följande
efter Wainio en sammanställning af dylika knopp- och sektoriala
variationer hos Cladonia lämnas, fatta vi dem också som ständigt
omslående varieteter, hvilka antagligen uppstått ur de retrogressiva
depigmentationerna.
A. Cocciferæ.
Cladonia digitala Schæh. f. albinea Wainio. — Tyckes endast en
gång vara funnen och då med knoppvariation. Wainio säger i sin
monografi II, p. 443: »Apothecia pallida (pro parte in iisdem
po-detiis etiam coccinea). Ad truncum putridum loco umbroso in
Tiirismaa in Hollola Fenniæ a. 1873 legi (una cum Cl. fimbriata
()’ ochroehlora).»
Cladonia coccifera (L.) Willd. — Såväl ochrocarpia Floerke som
cerina (Nægel) Th. Fr. äro anmärkta med sektoriala variationer.
Om ochrocarpia säger Wainio i sin monografi I, p- 167:
»Apothecia — pallida vel testaeeo-pallida (vel maculis aurantiaco —
ru-bentibus)» och om cerina I. c., p. 173: »Hymenium — parte
supe-riore passim pallidum, passim rubescens et hydrate kalico nubes
violaceas effundens, parte inferiore decoloratum». Intressant är hans
uppgift på samma ställe om pykniden, nämligen att de
understundom föra något krysofansyra, hvilket visar att den sektoriala
variationen äfven i detta organ tagit sig uttryck.
1). Ochrophæeæ.
Cladonia fimbriata (f,.) Fr. v. ochrochlora (Floerke, Wainio).
—-Wainio säger i sin monografi II, p. 319, om denna varietet:
»Apothecia testacea aut pallida aut in eodem specimine testaceo— et
rulescenti—vel fuscenti —variegata».
Det låter naturligtvis tänka sig ett annat uppkomstsätt för dessa
sektoriala variationer, nämligen att de orsakats genom en
Mendel-spaltning. Vi ha nu i vår undersökning kommit fram till den
vanskliga frågan om lafvarnas sexualitet och dess betydelse för art-
’ Die Miitationstheorie I, p. 492—493.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>