Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
Under det jag var sysselsatt med några undersökningar öfver
släktet Rinorlind, påträffade jag ett exemplar af R. turfacea (Wnbg.)
Th. Fr. ol nuda Th. Fr., som jag 18’g589 insamlat i Jämtland.
Frösön på Juniperus, med skottmutation af ofvan antydd natur.
I)e med artens normaltyp öfverensstämmande sporerna voro 25—
30 ji långa och 10—12,5 /i breda samt lågo i sina asei antingen
alla 8 i en rad eller hopade ett par i bredd. I förra fallet var
ascus smal och lång (12X108 /j) och trängde upp till
parafys-spetsarna, i senare fallet mera tjock och kort (20 x 72 /i) och låg
innesluten af parafysmassan. Detta är naturligtvis endast en
tillväxtsmodifikation, betingad af det olikartade tryck, sporerna under
tillväxten utöfvat på ascusväggen. Det är samma förhållande som
redan 18(59 anmärktes af Nylander1 hos Psorotichia pictava Nyl. :
»Sporæ in thecio cylindraceis (una serie ordinata1) vel
fusiformi-clavatis (serie duplici).» Öfvergångar mellan de olika ascusformerna
äro också mycket vanliga. Men i några apothecier fanns därjämte
en afvikelse af helt annan art. I vissa asci — som för öfrigt höllo
medelvägen mellan de två nämnda ytterligheterna — voro sporerna
20—21 H långa och 7,5—9 /i breda, men fullt normala och
utbildade. Nu är att märka att denna sporstorlek utmärker en annan
art inom släktet: Rinodina lævigata (Ach.) Malme. — Fältet ligger
ganska fritt för hypoteser öfver hvad denna öfverensstämmelse kan
betyda. En eventuell hybridisation kan direkt eller i sin afkomma
taga olika former; en event. knoppmutation kan vara af progressiv
eller atavistisk natur. Huru saken förhåller sig, är språnget i denna
knoppvariation ganska märkligt. Rinodina-ariemas sporer ge med
sina föga fluktuerande variationer i måttförhållandena distinkta
karaktärer. Malme" säger om de båda arternas släktskap: »klyftan,
hvad sporstorleken beträffar, fylles, för så vidt kändt är, icke genom
några mellanformer.» En enkel fluktuerande variation är därför
ej sannolik, hvarjämte i Frösö-formens apothecier inga mellanformer
funnits, som förbinda de olikstora sporslagen.
Då jag i mikroskopet fick se denna bild af de tvenne sporslagen,
erinrade jag mig att Th. Fries anmärkt något liknande hos en
Buellia, som Hellbom för länge sedan hittade i Närke. Det är
B. dives Th. Fries, om hvilken dess namngifvare3 säger: * I alla
1 Flora 1869 p. 82.
3 Rinodina sophodes och Rinodina exigua p. 14.
3 Billrag till Skandinaviens Laf-flora p. 272—273.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
