Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
pyknokonidier. som kunna vara spermatier. lämna dock enligt min
tanke frågan öppen. Emellertid förökas deusta troligen nästan
uteslutande genom sina isidier 1 möjligen ock genom pyknokonidier).
Åtminstone äro apothecier sällsynta och, då de finnas, dåligt
utbildade. Utsikten för en hybridspaltning efter en korsning med glabra.
som ju genom den nu beskrifna atavismen tyckes vara stamformen,
är sålunda för liten att motsvaras af dessa knoppvariationers
frekvens.
Elias Fries" gamla kollektivart Usnea barbata ha senare forskare,
delvis återgående till Linnés artbegränsning, uppdelat i flera
arter. Allmänt håller man nu i sär l’snea plicata iL.1 och U. dasypoga
i Ach.). Den knoppvariation af den senare, som jag i Närke,
Lerbäck, Klockarhyttan 18g99 funnit utgå från den förra, är
sålunda högst märklig. Ett skott från ett c. 13 cm. långt individ
af plicata med alla dess särmärken: subdikotomiskt starkt
förgre-nadt skottsystem utan hufvudaxel, skotten utgående i spetsiga
vinklar, zonvis glatta, zonvis tätt klädda af soraler, men alldeles saknande
fibriller, öfvergick utan vidare i ett 17 cm. långt skottparti af
alldeles afvikande utseende. Den starkt framträdande hufvudaxeln var
glest försedd med i räta eller trubbiga vinklar utgående sidogrenar af
långskottsnatur, men i stället med talrika rakt utstående fibriller af
några millimeters längd. Sidoskotten voro också på samma sätt
glest förgrenade, men besatta med talrika libriller. Sålunda, om vi
t. ex. ur Th. Fries’ Lichenographia p. 16 låna diagnoserna för
plicata och dasypoga, få vi fullständig öfverensstämmelse för de resp.
skottpartierna: plicata: »thallus elongatus, pendulus, subdichotome
ramosus, parce vel non fibrillosus, lævigatus» och dasypoga: »thallus
elongatus, pendulus. parce ramosus, fibrillis brevibus patentibus
crebris vestitus.» Tafl. V. Fig. 7.
Något återslag till en ungdomsform föreligger ej. då ung plicata icke
har något af c/asypoøa-karaktärer i sig. Hybridspaltning är
utesluten af följande skäl. Schulte, som undersökt £snea-apotheciets
utvecklingshistoria kommer (1. c. p. 12) till följande resultat: ’Es
nimmt seinen Ursprung nicht — von einem sogenannten Carpogon
sondern es entsteht durch Sprossung und Verflechtung von Hyphen
des Durchluftungsgewebes.» Spermogon — eventuellt pyknid —
äro ytterst sällsynta inom släktet. Dessutom har jag i min
hembygd, där fyndet gjordes, aldrig under de tvenne decennier jag här
ägnat lafvarna, ej minst Usnea. min uppmärksamhet, lyckats på nå
1 Zur Anatomi Her Flechtengattung l’snea.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
