Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi komma nu till den svara frågan om dessa knoppvariationers
natur.
De äro morfologiskt att anse som adventivskott. ungefär
öfverensstämmande med dem jag i ett par fall (Klockarhyttan, aspstam
1903 19/8) och Södermanland. Ö. Vingåker. Sjöholm U9f§04) funnit
hos R. farinacea, men där dessa varit af samma natur som
moderskotten. Dessa adventivskott hade. liksom hos Alectoria
nidulifera Norrlin, utgått från kanten af soralerna och bildat
omkring dessa täta buskar, hvilka gifva exemplaren ett ganska
karaktäristiskt utseende. Äfven äkta sorediegrenar iSchwendkner
funnos. Någon försvagning i moderindividens vitalitet kunde ej
konstateras.
Någon återgång till en ungdomsform kan icke af samma skäl
som hos Usnea sättas i fråga. Unga fraxinea-individ hafva intet
af farinacea-karaktär.
De återstående förklaringsmöjligheterna måste diskuteras med
hänsyn äfven tagen till de Ramalina-skottvariationer, öfver hvilka
Hue[1] redan 1898, utan att tolka dem som sådana, lämnat
synnerligen omsorgsfulla beskrifningar, som dock i litteraturen hittills
blifvit alldeles förbisedda. Hue insamlade sommaren 1897 i ett
mycket stort antal — »plusieurs centaines» — alla de
Ramalina-former. som växte på de höga popplarna utmed en väg ej långt från
Nancy. Hans samlingar visade sig kunna fördelas på de tre arterna
farinacea, fastigiata och fraxinea, hvardera representerad af ett antal
olika former. Men dessutom fann han ett antal exemplar af en
ny form. som han kallar R. fastigiato-frarinea Hue. Hithörande
exemplar bestä till en del af fastigiata-, till en del af fraxinea-skott.
Att denna beteckning af de olika skotten är riktig, styrker han
genom undersökning af deras sporer och kortikallager. De som
fastigiata betecknade skotten hade t. ex. i allmänhet krökta,
fraxinea-skotten raka sporer o. s. v. Det sätt, på hvilket det ena skottslaget
är förenadt med det andra, tyder enligt min tanke pa
sammanväxning mellan tvenne individ af de resp. arterna. Antingen äro
nämligen de olika skottslagen förenade med hvarandra enbart med
gomphus. eller ock med gomphus + ett gemensamt skottparti af
1—4 mm. höjd; sä fattar jag åtminstone hans ord (l. c. p. 26):
»Je les diviserai dabord en deux catégories: I. Ceux dont les
laciniures primaires partent d’un mème point de l’écorce et par
conséquent ne sont soudées qu’à la base. II. Ceux qui attachés à l’écorce
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
