Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
’216
den växer på fjället Kärpile och andra högfjäll — vid Kåbdojavre,
en sjö som ligger nära norska gränsen men ett godt stycke in i
Lule lappmark i en trakt som få eller inga botanister efter
Liljeblad besökt. Vill man räkna detta fjäll till Tornejavreområdet, så
måste detta område tagas i en alltför vidsträckt bemärkelse och
med samma skäl skulle då räknas dit Kebnekaise och hela det
omgifvande högfjällspartiet.
G. Wahlenberg kom aldrig under sina berömda resor i
Lappland åren 1800 och 1802 till dessa trakter.
J. W. Zetterstedt följde under sin resa år 1821 Torne älf
uppåt till Tornejavre, gick därifrån öfver till Norge och återvände
öfver Alten, Kautokeino och Muonio älf.
L. L. Læstadius, som under 22 år ägnade sig åt omfattande
undersökningar af växtligheten i Karesuando socken, har
förmodligen äfven besökt Tornejavreområdet. Lejonparten af hans arbeten
gälla likväl Karesuando och Enontekis, hvilkas flora i åtskilliga
punkter visar sig afvikande.
R. F. Fristedt och F. J. Björnström gjorde sommaren 1852
en för kännedomen om växtligheten omkring Torne älf, Tornejavre
och de kringliggande fjällen särdeles lärorik resa. De följde Torne
älf, passerade Vittangi, Jukkasjärvi, Kurravaara och nådde
Tornejavre vid Tarrakoski. Efter att hafva undersökt Laimollahti och
bergen Opisoive, Nagerolka och Ripanes, besökte de det vid sjöns
norra sida belägna fjället Waivanenlaki (= Majvatjåkko), rodde
därifrån till sjöns nordvästliga ända (Pålnoviken) och gingo öfver
fjällryggen till Norge, hvarifrån de dock snart återvände för att
egna Abiskodalen och Nuljalaki (= Nuoljafjället) särskild
uppmärksamhet.
K. P. Hägerström besökte dessa trakter år 1880. Från
Fagernäs vid Bejsfjord i Norge gick han öfver Pahtajärvi till Abisko och
Nuolja, drog därifrån österut och besökte de förut af Fristedt och
Björnström undersökta fjällen, följde sedan Rautasälfven och
Rautasjärvi och gick öfver Sjangeli till Elvegaard i Norge för all
därifrån anträda hemresan till Sverige.
År 1903 invigdes den högnordiska järnvägen och därmed
inträdde en ny era för dessa trakter, till hvilka man nu kan komma
bekvämt, fort och billigt. Samma år öppnades den
naturvetenskapliga stationen vid Vassijaure för botanister och andra forskare.
Ungefär samtidigt härmed hade Svenska turistföreningen både vid
Vassijaure och vid Abisko anordnat turiststugor, hvilka snart togos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
