Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’254
ras anses vara rikare än någon annan på kallets stimulerande
beståndsdel, koffeinet.
En i afseende på bladen förkrympt form är den s. k. »café
murin eller myrtenkaffe, som Ii. o. d. träffas. Denna sorl
utmärker sig genom sina ovanligt små blad saml den stora procenten
af små runda frön i frukterna, s. k. »mocka».
Såväl niaragogipe som botucalü synas spontant ha uppkommit
i Brasilien på de orter, hvilkas namn de bära, och torde därför
enligt de Vries’ teori kunna betraktas som brasilianska mutanter
af Co/fea arabica.
Ehuru kaffeträdet är en utprägladt tropisk kulturväxt, trifves det
dock ej rätt väl pa de ständigt fuktig-varma lågslätterna mellan
vändkretsarna, utan föredrager bergländer med måttligare värme.
En årlig medeltemperatur af omkring -(- 20° C. ulan alltför stora
extremer synes vara den gynnsammaste. Alt denna siffra dock
betecknar etl ganska hell klimat, visar en jämförelse med Stockholm,
där årets medeltemperatur är + 5,8 saml medici för årets
varmaste månad, juli, endast + 16,4°. Ingen punkt af Europa når
för öfrigt upp till etl årsmedium af + 20°. För frosl är
kaffeträdet ganska känsligt; dock utgöra lindrigare nattfroster en eller
annan gång icke något absolut hinder för kaffeodling.
Stark blåst verkar myckel skadligt på kaffeträdet, hvarför
områden, som äro utsatta för ihållande starka vindar, icke lämpa sig
för kaffekultur.
Djup jord är elf hufvudvillkor för växtens trefnad, ty om dess
pålrot påträffar fast berg, dör trädet bort.
Bevattningen bör visserligen vara riklig, men marken lår under
inga omständigheter vara sumpig. Däremot fördrager kaffeträdet
med lätthet en Here månaders torrlid med rätl obetydlig nederbörd.
Staten S. Paulos kusl har närmast hafvet ell small
låglands-bälte med sand eller sumpig mangrove-mark. Därinnanför stiga
kustbergen, Serra do Mar, tvärt upp till en höjd af omkring 1,000
meter. Den höga värmen och den rikliga, jämnt fördelade
nederbörd (3 à 4 meter per år), hvilken sydostpassaden fäller ut på de
brania sluttningarna mol hafvet, underhålla där en yppig
vegetation af äkta tropiska regnskogar.
Innanför kustbergen begynner etl vidsträckt högland, hvilket
långsamt sänker sig mot Paranåfloden i väster och nordväst. Def
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
