Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’292
ningen, till bredden intermediära mellan de båda hufvudarterna, ännu i
torrt tillstånd 9—13 mm. breda.
Honaxet, på 0—10 mm:s afstånd från hanaxet, är betydligt tjockare
än hos T. angustifolia, men ej fullt så tjockt som hos T. latifolia, ända
till 33 cm. långt, till färgen likt T. angustifolia men med djupare brun
färg. Blommans hår bruna i spetsen, men i allmänhet icke förtjockade,
såsom fallet är hos T. angustifolia. Pistillens märke brunt, långt och
trådsmalt som hos T. angustifolia. Då jag den varma sommaren 1901
för första gången den 27 juli såg denna hybrid, var frömjölet i
allmänhet borta. På de pollenkorn, som ännu voro fästade vid ståndarna,
tyckte jag mig märka, att pollenkornen dels voro isolerade dels såsom
hos T. latifolia sammanhängande, dock ej 4 och 4 utan mera 2 och 2
eller 3 och 3. Fruktsättningen dålig eller ingen.
Senare på hösten visade både hybriden och T. angustifolia den
gemensamma egenskapen, att öfverallt på axet framsköto de gröna, i spetsen
förtjockade, till s. k pistillodier (Engler) ombildade ofruktbara
blommorna.
Såsom viktigt kännemärke mellan de båda hufvudarterna angifves i
Hororna, att blomfästets utlöpare hos T. angustifolia äro mycket korta,
kägelformiga, 0,5—1 mm. långa, medan däremot hos T. latifolia dessa
utlöpare äro ända till 2 mm. långa, trådsmala och slaka. Hybriden
visade härutinnan den egenskapen, att dessa utlöpare på några ax voro
korta och styfva, på andra långa och slaka, ja, till och med samma ax
kunde hafva båda dessa slag af utlöpare blandade om hvarandra.
Ascherson och Græbner, som i Synopsis der Mitteleuropäischen Flora,
I, pag. 278, lämna en beskrifning på denna hybrid, anföra dessa
skiljaktiga utlöpare hos fruktfästet såsom hybridens viktigaste karaktär.
Genom att göra fästet fritt från blommor och hår har jag på många ax
konstaterat denna karaktär hos den af mig funna hybriden.
Såsom sammanfattning af karaktärerna kan anföras, att hybriden till
de vegetativa delarna liknar T. latifolia, men till axet och blommorna erinrar
om T. angustifolia, vid första påseendet synes den vara en mycket kraftig
T. angustifolia.
Genom tillfälliga besök på växtplatsen i början af september månad
under de flesta af de följande åren har jag haft tillfälle att följa denna
hybrid och alltid funnit densamma väl utvecklad. Hösten 1903 var den
till större delen steril med endast få blommande exemplar, hvilket
möjligen kunde hero på kall och ogynnsam väderlek sommaren 1902.
Sistlidna sommar observerade byråchefen i Domänstyrelsen Th.
Örtenblad enstaka exemplar af hybriden växande vid östra ändan af
Eds-viken omkring 2 km. från det stora beståndet.
I sammanhang härmed kan nämnas, att då jag sommaren 1905
vistades i Söderköping, observerade jag vid Storåns utlopp i Slätbaken vid
Mem en Typha-fovm, som genom sin höga växt, grofva form, blågröna
färg samt de närstående han- och honaxen mycket liknade den vid
Pen-ningbyån funna hybriden. Då jag den 27 juli 1905 såg denna form, var
den så litet utvecklad, att frömjölet var knappt färdigt, medan hanaxen
på alla i närheten stående exemplar af T. angustifolia voro affallna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
