Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(11
11. Lundbot»»ii Dahlst. n. sp.
Gaulis huniilis — sat elatus. 10—25 cm. altus, strictus v.
flexu-osus. foliolis bracteiformibus linearibus instructus, monocephalus
v. ± ramosus. caulibus secundariis sæpe evolutis, inferne parce,
superne densius pilosus, usque a basi glandulosus, glandulis
api-cem versus majoribus et crebrioribus, inferne sparsim, apice
den-siuscule floecosus.
Folia basalia plurima longissime petiolata, exteriora ovalia
obovato-spathulata, obtusa, interiora magis lingulato-lanceolata, in
tima ± acuta, omnia ± crebre et irregulariter runcinato-dentata.
longe pilosa, in margine et subtus densiuscule glandulosa.
Involucrum sat longum latiusculum fusco-canescens, basi
ovato-turbinata in caulem apice ± incrassatum et bracteosuni
descen-dens, squamis exterioribus longis — longissimis, linearibus, laxis,
interioribus linearibus acutis, intimis subulatis, omnibus ±
como-sis, dense et longe canescenti—v. fuligineo-pilosis et glandulis
mi-nutis crebris obsilis.
Calathium subradians, c. 35 mm. diametro. Ligulæ apice
longissime dentatæ, sat longe ciliatæ. Stylus luteo-citrinus.
Denna form står rätt nära H. alpinum L.; Backh., och lägre,
en-blomstriga exemplar likna den habituelt rätt mycket, men den är
i hvarje fall lätt skild genom längre holk med nedlöpande bas och
isynnerhet genom de smala holkfjällen och de smalt och långt
skaftade bladen med sin karaktäristiska täta och oregelbundna
tandning och sina mellan tänderna nedvikna kanter. Den varierar
från enblomstrig och lågväxt till grenig och högväxt och erinrar
i senare fallet habituellt ej obetydligt om H. præmaturum Elfstr.,
från hvilken den emellertid bland annat är lätt att skilja genom
sina ljusa stift. Hos enblomstriga individer utbildas oftare
bistjäl-kar. Flerblomstriga exemplar äro vanligen grenade ända från
midten och en nedåt mycket obegränsad inflorescens ined mycket
långt akladium (från 20—60 mm. i längd) bildas härigenom.
Stjälkens eller akladiets öfversta del är i allmänhet klädd af
tämligen närsittande, ofta talrika (ända till 7> smala, svllika brakteer,
som utan gräns öfvergå i de löst tilltryckta eller något frånstående
smala och långa yttre holkfjällen.
Suerige: Torne Lappm., Kiruna M. Sondén).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
