Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’316
läto paullo (lensius pilosa, in petiolis densiuscule et longe pilosa,
in marginibus sat dense ciliata.
In/lorescentia oligo- v. sat polycephala, humilis, laxa v.
subcon-traeta, paniculata, e ramo ex axillo folioli exorto sæpe
indetermi-nata, ramis mediocriter longis, arcuatis et pedicellis sat brevibus,
acladium 5—15 mm. longum vulgo paullum superantibus v.
æqu-antibus dense canolloccosis, glandulis brevibus, inferne raris,
su-perne sparsis — densiusculis vestitis.
liwolucra parva, brevia, canovariegata, squamis exterioribus
line-aribus, obtusis, in margine + floccosis, interioribus latioribus,
line-aribus, supra medium sensim in apicem obtusiusculum —
subacu-tum attenuatis, in marginibus præsertim basin versus +
floccoso-marginatis, omnibus dorso sparsim — (inferne) densiuscule stellatis,
glandulis parvis, densiusculis et pilis brevibus obscuris, apice brevi
canescente, in involucro primario sparsis, in inv. reliquis raris
ob-tectis.
Calathium obscure luteum, sat plenum, 30—35 mm. latum.
Li-gulæ breviter dentatæ, sat latæ, apice glabræ. Stylus livescens.
Denna vackra form utmärker sig genom sina mörkt gröna i
gulaktigt skiftande, fasta och breda, undertill blågröna och ofta äfven
lefverfärgade blad med äfvervägande bred, ofta något hjärtlik bas,
den låga korgsamlingen med bågböjda askgrå, akladiet föga eller
icke öfverskjutande grenar och korta holkar, som äro brokiga af
företrädesvis i holkfjällens kanter samladt stjärnludd, samt små
mörkt gula korgar med breda korttandade liguler. Holkarna äro
därjämte klädda af korta glandier med inblandade mörka och
korta föga hvitspetsade hår, som äro talrikast på primärholken,
men sparsammare på sidoholkarna, där de till följd af sin korthet
lätt förbises. Stjälkbladet är fästadt än nära basen och är då större,
än högt upp och är i så fall föga utveckladt. I detta fall och då,
såsom stundom händer, ett litet brakteliknande blad (utom det
nedtill befintliga stjälkbladet) är utveckladt i närheten af
korgställningen, blir denna ofta nedåt obegränsad genom en gren från detta
bladveck. Äfven då bladet är fästadt nära stjälkens midt, utbildas
ej sällan från dess veck en kort men vanligen enblomstrig gren.
Detta förhållande tyder på släktskap med subcæsium-typens former.
Holkarna påminna också till beklädnaden och sitt allmänna
utseende ej så litet om föregående, men fjällen äro nästan jämnbreda
och trubbiga eller kort spetsade utan den karaktäristiska tjärbruna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
