Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’334
sen hero på jusl försvårande spridningsmöjligheter såsom förut
ofvan framhållits på tal om endemismen på Ceylon. Men å andra
sidan synes närvaron just af öfvergångsformer strida emot detta
antagande att här mutationer skulle föreligga.
Det viktigare skälet emellertid för antagandet, att klimatiska
faktorer spela in artombildande, är likväl den parallellism, som
Mur-beck påvisar i karaktärer mellan olika arter och former, som hafva
likartad utbredning. Så äro ju bägge de västliga varieteterna såväl
af Ii. vesicarius (j rliodophgsa) som af R. simpliciflorus [ß
maderen-sis) skilda från sina respektive moderformer genom likartade
karaktärer, nämligen: tillspetsade blad, större inre hylleblad samt större
frukter. Detta är i full analogi med hvad man förut känner från
andra dylika fall afarter med likartad geografisk utbredning. Sä äro
ju t. ex. de bägge som man antager klimatiskt utbildade Gentiana
baltica Murb. och Gentiana uliginosa Wi I Id., som hafva ungefär
sammanfallande geografiskt utbredningsområde, äfvenledes utmärkta af
likartade karaktärer. Och detta gäller icke blott den biologiska
karaktären, e nårigheten i motsats mot respektive stamformers tvåårighet,
utan äfven rent morfologiska karaktärer I. ex. bladlorm, i det såväl G.
baltica som G. uliginosa bägge hafva de nedersta bladen
äggrundt-lancettlika, under det all likaledes bägge stamformerna hafva
motsvarande blad tunglika. Den klimatiska artbildningen skulle således
kunna karakteriseras så: att likartade yttre faktorer framkalla
likartade karaktärer. Att denna regel gäller inom vissa gränser
fölen massa arters ackommodationsformer är sen länge bekant. T. ex.
på sådana växter, som kunna växa såväl på land som i vatten
(Polygonum amphibium o. dyl.) framkallar vattenlif likartade
formförändringar t. ex. sträcka internodier, flytblad o. v. s., liksom olika
växters sol- och skuggblad förete likartad byggnad, men dessa
egenskaper äro inga fixa karaktärer, utan endast utslag för växtartens
s. k. ackommodation eller plasticitet, d. v. s. dess förmåga af
regulativ reaktion mot olikartade förhållanden. Dylika förändringar
hafva ju också därför kallats regulationer (Detto) och dessa kunna
icke gifva upphof till några nya arter.
Men att klimatiska faktorer kunna inverka pä typers eller
modifikationers (Hedlund) egenskaper vid deras uppkomst är dock icke
därför alldeles uteslutet. Vissa iakttagelser öfver vinterhärdiga
hvete-sorters uppkomst peka ju åt del hållet.1
1 Se härom Tedin, Ytterligare bidrag till kännedomen 0111 hösthvetesorternas
vinterhärdighet. (Sveriges Utsädesförenings Tidskrift 11, 1901) samt Hedlund, Om
skilnaden mellan Lactuca Chaixii Vill. och L. quercina I.. Bot. Not. 1906.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
