- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 1. 1907 /
338

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’338

företogos några andra exkursioner i Stockholmstrakten, t. ex. till
Staket (Alinarestäket), .|ärfva och Nackanäs. Endast tre af de för
Sverige uppgifna arterna anträffades, men dessa äro just de, 0111
hvilka meningarna varit mest delade, nämligen P. physodes (i
inskränkt bemärkelse), P. tubulosa och P. farinacea.

Redan under mina första exkursioner i St. Malm anträffades P.
farinacea mångenstädes, men alltid i ringa individmängd, på gamla
gärdesgårdar, ofta tillsammans med P. physodes, så att båda växte
under samma belysnings- och fuktighetsförhållanden. Senare fann
jag den äfven på gamla tallar, företrädesvis mer eller mindre
fristående. På Värmdön förekommer den ymnigt på glest stående
tallar på de hreda, med renlaf och islandslaf beklädda
bergsryggarna eller hedartade platåerna; mera sällan och i svagt utvecklade
exemplar anträffades den på sten och på gamla björkar. Redan
på något afstånd igenkännes den lätt på sin af tätt intill hvarandra
liggande flikar bildade bål, som smyger sig tätt intill underlaget
och tränger ned i sprickorna på detsamma samt äfven på vertikalt
substrat utbreder sig tämligen likformigt åt alla sidor. Härtill
kommer, att diffus sorediebildning tidigt inträder på bålens
centrala delar, under del att flikarnas spetsar ständigt sakna sådan.
Under höstexkursionerna anträffades arten äfven vid Järfva och
Nackanäs samt annorstädes i Stockholmstrakten, men endast i ringa
mängd. Apothecier funnos icke, och de äro öfverhufvud ej alls
kända hos artens hufvudform från Europa. För sin spridning
synes den här vara uteslutande hänvisad till soredierna.

P. physodes (i inskränkt bemärkelse) visade sig öfverallt vara den
vanligaste och pä samma gång den, som kunde fortkomma under
de mest olikartade yttre förhållandena. Bålen smyger sig mindre
lätt till underlaget än hos P. farinacea. Dess flikar ligga vanligen
ganska nära intill hvarandra, kunna dock stundom vara rätt långt
åtskillda och äro (liksom hos P. farinacea) städse i torrt tillstånd
tillplattade. Växande på horisontellt underlag utbreder den sig
likformigt ät alla sidor. Ofta växa yngre bålflikar öfver äldre, och
en eller annan höjer sig snedl upp ifrån substratet. På vertikalt
underlag utbreder den sig tämligen likformigt uppåt och åt sidorna;
på den nedre sidan ställa sig däremot flikarna mer eller mindre
reni horisontellt, blifva korta och brytas ganska tidigt utaf. Bålen
antager därför där mer eller mindre tydligt formen af en halfcirkel.
Soredier bildas endast apikalt på bålflikarna, företrädesvis på
sådana, som höja sig från underlaget; spetsen på fliken spricker upp,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:58:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/1/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free