Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’340
P. tubulosa (Hagen) Bitter.’
De flesta bålflikarna uppstigande eller snedt uppåtriktade, nästan
cylindriska; de nedliggande långt åtskillda från hvarandra.
Sore-diebildning på skarpt begränsade fläckar, ytligt på den uppblåsta,
ej uppbristande spetsen af uppåtriktade bålflikar.
Några öfvergångar mellan dessa tre former har jag ej anträffat.
Härmed vill jag dock icke hafva förnekat, att mycket unga, svagt
utvecklade exemplar stundom kunna vara rätt svåra att igenkänna.
När, såsom ofta är fallet, P. physodes och farinacea växa bredvid
hvarandra, förtränger vanligen den förra den senare; någon gång
händer det dock, att de till en tid kämpa med växlande lycka
och flikar af den enas bål förekomma insprängda bland den
andras. Vid en ytlig undersökning kan man då lätt komma till den
uppfattningen, att i fråga om sorediebildningen olika flikar tillhöra
samma bål. En noggrann iakttagare bör dock ej kunna vilseledas
af sådant, lika litet som af samma företeelse, när P. saxatilis och
P. physodes kämpa om utrymmet.
Olikheterna i fråga om bålens förhållande till underlaget göra,
alt P. farinacea och P. physodes, när de växa på samma substrat,
gärna välja något olika delar af detsamma. Den förra är
ogynnsammare ställd på mera sönderklyftad och tätare sprickig yta och
dukar där förr under. Detta torde kunna förklara, hvarför P.
farinacea är så vanlig på platåerna på Värmdön, där tallarna hafva
mindre förklyftadt flarn än på annorlunda beskaffade ståndorter,
och atl de individ, som slagit sig ned på gamla sprickiga björkar,
ej komma till någon yppig utveckling.
Anmärkningsvärdt är, att sistnämnda art, som att döma efter
förhållandet i Stockholmstrakten ingalunda är sällsynt i vårt land,
så godt som fullständigt undgått de svenska lichenologernas
uppmärksamhet. Förutom det ofvan anförda omnämnandet af den-
1 Bitter anför som auktor för varietetsnamnet tubulosa Schærer och citerar
Enu-meratio; där citerar dock Sch.erer själf Spicilegium, hvilket arbete alltså är källan
för namnet, om Schærer skall betecknas som auktor.
Emellertid torde växten redan år 1782 hafva namngifvits af (’.. (1. Hagen (Ten"
tamen historia; lichenum, p. 71): Liehen laciniatus var. tubulosus, hvilket namn af
Acharius hänföres som synonym till Liclien physodes (= Parmelia physodes). I
beskrifningen säges bland annat: »Foliola tubuliformia seu fistulosa»..................
»Apices lobulorum................farina concolore adspersi sunt», hvilket ju särdeles
väl passar in pà P tubulosa. Om Liehen physodes heter det däremot (p. 77):
»Ramuli tubuliformes in juniori plantula chiusi deprehenduntur, dum vero
adul-tior tit, foraminulo rotundo perforantur et hiant».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
