Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’344
I Danmark har Beta maritima som sagdt en väsentligen till
Stora Bält begränsad utbredning, i det att alla de omkring 24 kända
lokalerna träffas utmed deltas stränder; enda undantag är
Hirtsholms-ögruppen (Tyvholmen) utanför Fredrikshavn på Jyllands NO-sida.1
Vid Stora Bält är den nordostligaste lokalen, således den närmast
de skånska lokalerna belägna, Gniben på Sjællands NV-udde,
c:a 100 km. från Engelholms hamn och c:a 80 km. från Mölle.
Sedan följer en hel rad lokaler, nedan uppräknade från N. till
S. Sejerö, utanför Sjælland; Refsnæs halfön, Sjællands längst i
NV. utskjutande parti, å hvilken lokalerna, uppräknade från öster
mot väster äro: Vröj, Mulen, Saltbæk samt flera ställen längs
sydsidan af halfön. Utmed Sjællands västkust längs bältet ligga
lokalerna äfvenledes tätt. Från norr mot söder räknadt: Svallerup,
Rersö, flerstädes från Mullerup till Blidsö, Korsör, Aggersö (invid
kusten). Utmed sydkusten träffas arten omkring 20 km. mot öster
på liera punkter: Sevedö, Frölunde led och Gumperup.
På Bältets västra sida är den nordligaste lokalen Aarhus, där .1.
Lange själf sett den, ehuru exemplar saknas i hans i Botaniskt
museum i Köpenhamn förvarade herbarium". Längre i söder är
arten funnen på östra och södra sidan af Samsö (Stavns Ijord och
flera ställen å ostkusten, Vestborg fyr). På Fyen är den tagen
flerstädes utmed NO-hörnet (Hindsholmshalföns nordspets och
västsida: Korshavn, Långö, Midskov). Däremot har arten ej anträffats
utmed det egentliga Fyens kust, men däremot på Vresen, ett skär
norr om Langelands nordspets, äfvensom flerstädes på sistnämnda
ös sydspets (Dimesodde, Bagenkop) samt till sist på Arö (Halen vid
Marstal och Ourehoved).
Nu omtalade ganska spridda utbredning torde nog delvis
åtminstone ha sin förklaring i att arten är rätt bunden till de jämförelsevis
sällsynta blockstränderna och helt saknas på sandstränderna,
hvadan ock uppgiften om förekomsten på Jyllands västkust är föga
sannolik.
Om sättet för dess spridning lämna några af M. J. Mathiassen
gjorda iakttagelser ganska intressanta upplysningar. Han fann (1
1 1 Langes flora uppgifves äfven att arten skulle linnas på »Vestkanten» af
Jylland, dock utan närmare lokaluppgift. Intet exemplar härifrån finnes i Botanisk
Museums samlingar i Köpenhamn.
- Möjligen kan det här vara fråga om exemplar af li. vulgaris, träffad som ru
deratväxt.
:l Dansk Botan. Tidskrift 22 (1898—99) sid. XIV (i Medd. fra Botanisk Förening).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
