Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’348
syndiploida cellerna kommit in i rotens sträckningsregion, utan
han antager att i dylika celler en särskild delning af cellkärnan
kan äga rum, hvarigenom kromosomtalet återföres till det diploida.
Han afbildar ett fall, som enligt hans åsikt skulle kunna ge
anledning Lill antagandet, att en reduktionsdelning förekommer i dessa
kärnor.
Dessa synnerligen intressanta undersökningar ha haft sin stora
betydelse vid diskussionen af det s. k. ymphybrid-problemet. Man
har trott sig genom dessa undersökningar få en förklaring Lill det
egendomliga förhållandet att vid ympning af en art på en annan
från ympningsstället i en del fall skott växa ut, som visa sig vara
hybrider mellan arter, som lämnat ympkvisten, resp. underlaget.
Det oftast anförda exemplet på dylikt är Laburnum Adami, som
anges vara hybrid mellan Laburnum vulgare och Cytisus purpureus.
Holmboe har nyligen beskrifvit en annan liknande form, som han
uppfattar som hybrid mellan Crataegus monogyna och Pirus
communis. Ett bland de noggrannast undersökta fallen är det af Noli.
beskrifna mellan Crataegus monogyna och Mespilus germanica.
Möjligheten af uppkomsten af vmphybrider har en viss betydelse för
uppfattningen af cellkärnans roll med afseende på ärftliga anlags
fortplantning. Antaget, att verkliga vmphybrider kunna bildas,
så kan detta knappt förklaras på annat sätt, från cellteoriens
nuvarande ståndpunkt, än genom antagandet att vid ympstället
kärnor från de bägge arternas celler förenat sig med hvarandra och
gett upphof till nya skott, som då kunna visa sig som hybrider.
Ett förhållande, som tyckes tala härför är, att ymphvbriden skjuter
ut just från ympstället. Weisman söker sålunda förklara
uppkomsten af Laburnum Adami, genom antagandet alt vid ympstället
tvänne kambiumceller sammansmält och dessas kärnor förenats
till en dubbelkärna, hvarifrån hybridens kärnor härleda sig. Man
borde alltså kunna kontrollera delta antagandes riktighet genom
en undersökning af kromosomtalet hos hybriden, resp. stamarterna;
hybriden borde ha dubbelt så många. Laburnum Adami
undersökte Strasburger, men fann att någon skilnad i
kromosomtalet ej fanns mellan hybriden och arterna. Under sådana
förhållanden blefvo Nëmecs här i korthet refererade undersökningar af
stort intresse: han hade ju trott sig kunna påvisa en slags
reduktionsdelning, hvarigenom det syndiploida kromosomtalet bragtes ner
till det diploida. Mot det nämnda antagandet af en
kärnsamman-smältning vid ympstället fanns alltså ännu ej något skäl att anföra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
