Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’354
mor utveckla sig i förbladens axiller i nedre delen af inflorescensen
och denna sålunda i verkligheten blir sammansatt) på + sidan,
under det att de i öfre delen af inflorescensen gruppera sig
hufvudsakligen på —sidan. Med andra ord uttryckt, hos vissa växter leda
afvikelserna än till polvmeri, än till oligomeri, hos andra
öfvervägande till polvmeri, hos åter andra öfvervägande till oligomeri.
Finner man t. ex. hos Potenlilla erecla, som ju typiskt har
fyra-taliga blommor, att en hög procent (mera än en tredjedel) utgöres
af antingen normalt femtaliga blommor eller sådana, som i ett eller
annat afseende tendera mot 5-talet, ligger det nära till hands att
antaga, att afvikelsen beror på atavism, då ju artens samsläktingar
hafva typiskt femtaliga blommor. Jag vill visserligen ej förneka,
att så möjligen kan vara fallet, men enligt min öfvertygelse vore
det förhastadt och oriktigt att bestämdt påstå, att så nödvändigtvis
är fallet. Hos andra växter tendera afvikelserna lika otvetydigt
bort från släktets eller gruppens grundtyp. I korthet vill jag här
påpeka ett exempel, som belyser detta mitt påstående och på samma
gång uppvisar ett och annat af intresse äfven i andra afseenden.
Under kortare besök i min hembygd, St. Malms skogsbygd i
sydvästra Södermanland, i slutet af juni och början af juli 1005 och
vid samma tid 1907 ägnade jag någon uppmärksamhet åt den
därstädes ymnigt förekommande Gcntiana campestris L. Det
frapperade mig därvid mycket snart, att de från bladvecken utgående
blommorna ofta hade treflikad krona. En undersökning visade, att
dessa blommor vanligen voro normalt tretaliga äfven i fråga om
foder och ståndare. Toppblommorna däremot företedde mera sällan
1 Den vid denna tid undersökta och insamlade växten tillhör elementararten
*suecica (Froel.) Murb. Vid ett tillfälligt besök i trakten i augusti 1905 insamlades
äfven *germanica (Froel.) Murb.. men någon undersökning af afvikelser bos denna
medhanns icke.
En skillnad mellan dessa båda elementararter. som ej med tillräcklig skärpa
framhållits, ligger i akladiets olika längd; hos siiecica är detta i allmänhet lika
långt eller längre än blomman, hos germanica däremot betydligt kortare. Hos den
förra har jag observerat blad endast på de biaxlar, som utgå från den basala
bladrosetten och hvilka alltså kunna vara 3-, någon gång flerblommiga. Hos
germanica finnas i regeln blad äfven på de grenar, som utgå upptill på stjälken (däraf
»rami pauci- v. pluriflori»), hvilket i hög grad bidrager att förläna den en annan
habitus.
Germanica (Froel.) Murb. som namn på en elementarart torde enligt de
internationella nomenklaturreglerna näppeligen få bibehållas (jfr art. 53), då det, redan
innan den Froelichska varieteten upphöjdes till art. fanns en Genliana
germanica Willd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
