Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’378
Torsburgen1 i juli månad; att döma efter en anteckning å det
exemplar, som tillhör Lunds universitets herbarium, måtte växten detta
år uppträdt i helt ringa antal, endast 5 exemplar blefvo nämligen
samlade. Den beskrefs af E. Fries (1843, pag. 59) såsom O.
Epi-Ihymum DC., hvilken af Beck (1890, pag. 208) hänföres under O. alba
Stephan. Uppgiften om att växten förekommit, utom på Thymus
serpyllum, äfven på rötterna af Medicago lupulina beror säkerligen
på ett misstag. I Lunds universitets herbarium befintliga
groddplantor växa utan tvifvel på Thymus serpyllum och en sådan
växling i värdväxt, som mellan Thymus serpyllum och Medicago
lupulina, är ej känd hos Orobanche alba, som enligt Beck (1890)
uteslutande förekommer på T hy mus-ar ler och labiater. A Torsburgen
är den sedermera eftersökt af många botanister, men den har aldrig
blifvit återfunnen (K. Johansson 1897, pag. 157). År 1903 blef
den emellertid funnen på Gotska Sandön af C. O. Norén (1903,
pag. 287), som lämnar en närmare redogörelse för sitt fynd. Han
betraktar emellertid den af honom funna formen såsom ej fullt
identisk med den, som samlades af Zetterstedt å Torsburgen.
Till denna fråga skall jag sedermera återkomma. C. O. Norén
fann Orobanche på Gotska Sandön i »ganska stort antal», enligt
muntlig uppgift i ett 30-tal exemplar-
Det intressanta och märkliga med fyndet å Hejdeby hällar är i
första rummet det stora individantal, hvari Orobanche alba
uppträdde, och den stora utbredning den äger. Man har svårt för att
tänka sig, att växten icke här skulle vara fullt hemmastadd och här
förekommit sedan gamla tider. Platsens belägenhet ocli växtens
sannolikt sporadiska uppträdande ha gjort, att den icke förut
har blifvit funnen. Efter den erfarenhet, som man äger om andra
Orobanche-arter, bör den förllutna sommaren ej ha varit särdeles
gynnsam för dess uppträdande i stor mängd. Enligt Mathesius
(1. c.) förekommer O. cirsii å Mösseberg i större antal under varma
och torra än under kalla och våta somrar, och i de berättelser om
härjningar af Orobanche på kulturväxter, som intagits i Kochs
stora arbete (1887) öfver släktet Orobanche, finner man uppgifter,
som visa att Orofeanc/ie-härjningarna äro svårare under vanna och
torra än kalla och våta somrar. I afseende på klimatet bör sålunda
den förflutna ej sommaren ha varit särdeles gynnsam, den hör till
de nederbördsrikaste, som Gotland haft i mannaminne. Möjligen
’ Botaniska Notiser 1841, pag. 160. Lund 1841.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
