Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’418
dåtidens Hornborgasjö var inskränkt till en mindre, under större delen
af året afloppslös sjöhåla i centralpartiet. Sedan gammalt äro
bottenfasta stubbar angifna från sjöns södra del. I nordvästra delen, öfver hvilken
vi nu foro, äro sådana också vanliga, och vi lyckades äfven att ur det
grumliga vattnet på c. 1 meters djup upptaga en tallstam med sin rotkrona.
Vid Röde mosse och dess höga erosionsbrant, som visade en lagerföljd
af Sphagnum-torf och Scirpus-Phragmites-lorf, åtskilda af den nyss
omtalade gamla skogsbottnen, lämnade vi båtarna och fortsatte till fots
öfver mossvidderna till Härlingstorps gård och åter till Axvalls station. I en
ljungmosse hittade vi till vår sekreterares alldeles särskilda glädje i liera
hundra exemplar hybriden mellan Drosera rotundifolia och Dr. longifolia
bland föräldrarna, af hvilka den förra växte mera på de flacka tufvorna,
den senare i sänkorna mellan dem.
I torftagen vid bränntorfsfabriken bestod skogsbottnen under
Sphagnum-torfven af grofva tallstubbar. Vi hade nu det sista tillfället att studera
vittnesbörden om denna torra period, som en gång nästan uttorkat
Hornborgasjöns vattenvidder och hvars verkan vi under gårdagen skådat som
den myllrand i Skultorpstuffen, hvilken blef en följd af källornas
utsinande under det varma, nederbördsfattiga klimatet. Sernander
identifierade denna tid med Blytts subboreala period, som han förlägger så
sent, att bronsåldern troligen faller därinom. Under denna period skulle
också xerotermiska växtsamhällen ha fått en stor utbredning i vårt land,
men genom en senare kall och våt period, då Hornborgasjöns vatten åter
steg, och källorna ånyo började afsätta kalktuff vid Skultorp, blifvit i hög
grad inskränkta. En hithörande reliktförekomst vore S^pa-samhället på
Varholmen. — Under stubblagret kommo sjöbildningar, som visade att
Hornborgasjön under den atlantiska perioden, de mäktiga
SkultorpstufT-bankarnas tid, varit betydligt mera omfattande än i nutiden.
Vid Axvall skildes exkurrenterna åt. Afzelius, Falck, Selander och
Malmström fortsatte till Kinnekulle, men de andra återvände efter en
animerad D/mero-middag till Sköfde för att under aftonens och nattens lopp
skingras åt olika håll.
Rutger Sernander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
