Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’427
en mer eller mindre viktig konstituent i ett stort antal växtsamhällen,
nämligen örtrika grandicciriceta, Phragmites-, Scirpus lacustris-, Equisetum
limosum- och Scir/>iis palu si ris-fo r m a t i o n o r med mer eller mindre slutna samt
Lobelia- och Isoetes-fo r m a t i o n c r med mera öppna eller rent af felande högre
fältskikt. — Hvad det djup beträffar, pä hvilket Pilularia förekommer,
växlar detta mellan medelvattenlinjen ner till öfver 2 meter under denna.
Härvid har vattnets klarhet troligen mycket att betyda. De sjöar, i hvilka
Pilularia växer under högsommarens lägsta strandlinje, tvekas utmärka
sig för ganska klart vatten. — Bottnens beskaffenhet kan växla från lös
dy eller gyttja till fin sand.
Bladens form och struktur är beroende af det vattendjup, på hvilket
de äro utbildade. Hvad Tisar-exemplaren beträffar, var skillnaden mellan
de verkliga luft- och verkliga vattenbladen ganska betydlig, men talrika
öfvergångar funnos i den zon. där vattenståndet under sommaren
oscil-lerat. Yattenbladen äro hos Tisar-formen längre än luftbladen.
Emellertid får man akta sig att generalisera detta förhållande. Visserligen
tyckes vattnet utöfva samma inflytande på den nyss beskrifna formen
flui-tans Fr. med alnslånga blad. Då öfre delarna af dessa flyta på vattnet,
måste djupet under någon del af året vara mindre än 1 aln. Men
Carlson har funnit två slag af submersa former, af hvilka den ena förhåller
sig väsentligen olika. Han säger p. 36—37:
»Den ena, som iakttogs blott i Öijen. i den ofvannämnda viken (se
sid. 26), pä dybotten och 0,5—1 ni. djup, bland Isoëtes lacustre.
Ranunculus reptans. Subularia, Nitella, Xuphar o. s. v., var af typiskt utseende
och hade, liksom de flesta af mig sedda submersa exemplar af Pilularia
globiilifera, tämligen långa blad i (allmänhet 10—15 cm.).» Detta är också
dimensionerna på Tisar-formens submersa blad.
’Den andra formen (se fig. 1) hade endast 1,5—3 cm. länga blad:
internodierna voro högst 1,3 cm. långa: tillväxten tycktes vara mycket
långsam, enär späda blad med ännu inrullad spets sällan träffades.
Hela växten var habituellt mycket lik den submersa formen af Scirpus
aciciilaris och skulle lätt kunna förväxlas med denna; —- — anmärktes
på sandbotten i Toftasjön och Helgasjön (i Phragmites- och
Lobelia-forma-tioner, se sid. 14 och 25) ända till öfver 2 meters djup.»
Det återstår att se, om dessa tre former äro genom olika yttre
förhallanden framkallade individuella variationer af samma elementarart. eller
om särskilda sådana föreligga.
De submersa former, som jag varit i tillfälle att se i Tisaren och som
pressade från andra delar af Sverige, ha alltid varit sterila — däremot
funnos bland de för tillfället torrlagda exemplaren väl utbildade
sporo-karpier — och samma erfarenhet har Carlson frän de småländska
sjöarna. Schenck säger också p. 110: »In tiefem Wasser ohne Früchte.»
Allt talar för att sporokarpier anläggas på torrlagda exemplar. Th. M.
Fries fann sommaren 1851 »mycket små frukter» (1. c. p. 93) pa sin
forma fluitans i bäcken frän Bastesjön. Aret utmärktes enligt författaren
af en regnig väderlek; möjligen ha sporokarpier anlagts i luften, men
sedan blifvit hejdade i sin utveckling af submersion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
