Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
Trots verkets många och stora förtjänster måste det hela dock anses
såsom ett provisorium, afsedt att underlätta arbetet under väntan pa en
verklig sötvattensflora med synonymer och litteraturhänvisningar, speciellt
till de i detta fall så ytterligt viktiga afbildningarna. Da i flera grupper,
speciellt dem som bearbetats af nordiska forskare, hänsyn tagits till Sveriges
relativt väl kända algflora samt i betraktande af sötvattensorganismernas
kosmopolitism torde verket i det stora hela vara gällande äfven vid studiet
af vårt lands flora. Einar Teiling.
HOLMBOE, JENS, Kristtornen i Norge. En plantegeografisk undersokelse.
— Bergens Museums Aarbok 1913, N:o 7, 92 sid. med 1 karta och 16
textfigurer.
—— Kristtornen i Norge, dens livskrav, livskaar og geografiske ut-
bredelse. — Naturen 1914, s. 1—20.
I ofvanstäende afhandling i Bergens museums årsbok — af hvilken upp-
satsen i Naturen är ett populärt hållet sammandrag — har författaren
på ett synnerligen grundligt och uttömmande sätt behandlat järneken,
hvilken art utom af andra orsaker äfven för svensk publik har ett synner-
ligt intresse, då den tillhör det fåtal hos oss säkert vilda arter, som i
historisk tid blifvit utrotade.
Genom kringsändande af frågeformulär har författaren från flera hundra
meddelare lyckats komplettera egna och i litteraturen af andra offentlig-
gjorda iakttagelser. Det föreliggande materialet är också synnerligen
ståtligt, hvilket framgår vid en blick på den uppsatsen åtföljande kartan,
hvilken här reproduceras i betydligt förminskad skala.
Jag förbigår uppgifterna om växtens omnämnande i den äldre norska
litteraturen samt det kapitel, som behandlar artens namn i de norska
dialekterna.
Kartan, på hvilken bortåt 550 olika förekomster äro inlagda, visar, att
artens utbredningsområde sträcker sig från Sagesund nära Tvedestrand i
sydöst till något norr om 63°, där järneken når sin nordgräns i Europa
vid Omsund på Nordlandsön nära Kristiansund. Af kartan framgår äfven,
att arten helt eller delvis saknas inom stora delar af det mellanliggande
kustområdet. Att den saknas på Jäderen torde icke bero på klimatiska
orsaker, utan på, att den lika litet som andra trädarter där i nutiden
finner lämpliga växplatser. I en del trakter är järneken däremot mycket
allmän och förekommer i sådan mängd, att den kan räknas till de mest
iögonenfallande trädarterna.
Järneken, som i Alperna förekommer ännu 1,200 m. ö. h., är i Norge
en utpräglad låglandsväxt, och större delen af förekomsterna ligger under
50 m. 6. h. Undantagsvis träffas den upp till 200 m. 6. h.
Expositionens stora betydelse för arten är framträdande, och äfven pä
kartan kan man se huru lokalerna med förkärlek ligga samlade pä syd-
eller sydostsidan af de talrika stora och smä öar och halföar, i hvilka
landet är uppdeladt. Likvisst är järneken ej särskildt ljusfordrande utan
trifves väl t. o. m. i ganska stark skugga. Den tyckes sålunda söka sol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
