Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SvENSK BOTANISK TipskRiFT. 1916. Bo. 10, ng. 2.
si
c4
Do
3 o dis
3 q A
"CL Jp eo
AASONIAN DE
ETT BIDRAG TILL NORDÖSTRA VÄSTERGÖTLANDS VÄXTGEOGRAFI
AF
J. A. O. SKÄRMAN
Västergötland är utan tvifvel ett af de landskap, som allra tidi-
gast ådragit sig de svenska botanisternas uppmärksamhet, och därpå
är ju icke sa mycket att undra. Med den egenartade byggnad,
som tillkommer de bekanta s. k. Västgötabergen, hvilka för stora
delar af provinsen spela en så dominerande roll ifråga om land-
skapets allmänna utseende och karaktär, är det gifvet, att växtlig-
heten inom detta område ej blott bör utmärka sig för rik omväx-
ling, utan också kunna erbjuda en mångfald växtalster af alldeles
särskildt och stort intresse. Man behöfver ju endast tänka på ett
sådant berg som Kinnekulle för att förstå, att dess rika vegetation
måste hafva kraftigt bidragit till den ryktbarhet, som detta berg
redan tidigt af flera orsaker fätt.. Alltsedan Lınnzs Västgöta-resa
1746 har väl också ej blott detta utan äfven Västergötlands silur-
berg 1 allmänhet stått i högt anseende bland vårt lands botanister,
och otaliga hafva förvisso de resor varit, som i botaniskt syfte från
när och fjärran företagits dit, liksom till Billingen, Mösseberg,
Halle- och Hunneberg o. s. v. En gifven följd af dessa nästan är-
ligen upprepade, visserligen mer och mindre resultatrika exkursio-
ner har blifvit, att landskapets flora inom åtminstone vissa trakter
är rätt väl känd. Den litteratur, som i följd af de gjorda forsk-
ningsresorna och studierna med åren uppstålt och som sålunda
behandlar denna flora, hänför sig helt naturligt företrädesvis till
silurområdena, hvilka utan gensägelse uppvisa den rikaste och mest
omväxlande vegetationen. För att nu nämna blott några få namn
må erinras om, att J. E. ZETTERSTEDT 1851 i Bot. Notiser lämnade
Svensk Botanisk Tidskrift 1916. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
