Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
vorna, endast en mindre del ligger öster därom sträckande sig ned.
till Vetterns strand. Medräknas till Bölet det i petrografiskt hän-
seende likartade området kring Klampabron, få dessa ängar en
sammanlagd längd af något mindre än !/, mil, medan bredden icke
på något ställe torde öfverskrida 1 kilometer. Inom detta jämfö-
relsevis oansenliga område träffas allt hvad Undenäs har att er-
bjuda af löfträd och anmärkningsvärdare buskar — undantagandes
Crategus Oxyacantha och Salix hastata — och dessutom ett bety-
dande antal örter, som tills dato ej blifvit funna i nordöstra Väster-
götland annorstädes än här. Och ändå rikare har i en förgången
tid dessa ängars flora med all säkerhet varit; många tecken
tyda på, att åtskilliga af de s. k. »rara» växterna här endast äro
de sista spillrorna af en numera tyvärr, om ej alldeles försvunnen.
så åtminstone starkt decimerad växtlighet.
Att jordmånen vid Bölet måste vara en annan än den i Undenäs
vanligen förhärskande ligger i öppen dag. Den i trakten gängse
bergarten, en grå granitisk gnejs, är här ersatt af tunnskiffriga berg-
arter, nämligen efter hvad statsgeologen dr H. JOHANSSON, hvilken
under sommaren 1914 studerat traktens petrografi, benäget med-
delat mig, dels en lös, delvis talkig kloritskiffer, som uppkommit
genom omvandling af en till samma gnejsformation hörande amfi-
bolitisk grönsten, dels nästan lerskifferartade bergarter, som anses
pa likartadt sätt uppstått af den omgifvande gnejsen. Dessa skiffrar
ha inom ängsområdena gifvit upphof till en del terrassformiga af-
satser med brant stupande skifferväggar. Och dessa afsatser jämte
de mellan dem liggande partierna är det, som hysa Bölets säregna
flora. Hvad det egentligen är för ämnen i skiffrarne och den från
dem härstammande förvittringsjorden, som framkallat växtligheten,
har hittills ej varit fullt klart. Att döma af florans karaktär (se
nedan) borde det vara kalk, men några kalkstenslager äro ej an-
träffade hvarken vid Bölet eller i trakten närmast däromkring.
Emellertid har dr JOHANSSON vid företagen närmare undersökning
af ett antal bergartsprof från ängsområdena funnit, att bergarterna
innehålla ett sannolikt dolomitiskt karbonatmineral. Visserligen är
denna karbonathalt ej stor — den torde nämligen sällan öfverstiga
5 % af hela bergartsmassan — men den kan dock tänkas märkbart
influera på grundvattnets sammansättning äfvensom markbildnings-
processen och därigenom kraftigt bidraga till många af de här före-
kommande växternas trefnad. as
Ser man något närmare pa Bölets flora, ar det ett drag hos den- .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
