Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
472
2. Cladonia glauca Floerk.
E. Warnro, Monogr. Cladon. univers. (1887) p. 484.
I Botaniska Notiser 1912 (p. 34) påvisade G. Län för första
gängen ett fynd af denna art i Sverige. Han hade i Upsala Bota-
niska Museum under annat namn päträffat ett exemplar, som J.E.
ZETTERSTEDT är 1877 insamlat pä Visingsö, och uttalade en för-
modan, att arten säkert skulle kunna upptäckas mängenstädes i de
södra delarna af Skandinavien.
Denna förmodan har ocksä besannats, i det att jag nu kan med-
dela artens förekomst både på Öland och i Skåne. På Öland är
den rätt allmän i de lafrika tallskogar, som numera intaga de flesta
af öns gamla sandfält. Jag har hittills iakttagit den vid Resmo
(MALME, Lich. suec. exs. n:r 453), Rälla i Högsrums socken mycket
ymnigt, Köping samt Byerum i Böda socken. Troligen är den väl
spridd i hela det stora tallskogsområdet i Böda, åt hvilket jag hit-
tills knappast hunnit ägna någon som helst uppmärksamhet. Apo-
thecier äro på Öland sällsynta.
I Skåne har min broder, ingeniören HARALD Du RIETZ, som-
maren 1915 funnit arten på de ljungbevuxna sandfälten vid Ljung-
husen nära Skanör.
Beträffande artens utseende får jag hänvisa till LANGs medde-
lande. Med Cl. cenotea (Ach.) Schaer. torde man väl sällan riskera
att förväxla den, och några så otvetydiga öfvergångsformer, att de
skulle knnna förmå mig att i likhet med Warnio betrakta arten
som subspecies af Cl. cenotea, har jag aldrig påträffat. Svårare kan
det understundom vara att utan noggrann undersökning skilja den
från rikförgrenade former af Cl. fimbriata (L.) Fr. [var. cornutoradiata
Coem. f. furcellata (Hoffm.) Wain.].
Cl. glauca har sin hufvudutbredning i Mellaneuropa. I nord-
västra Tyskland är den mycket allmän och ehuru jag ej sett nägon
uppgift därom, är den väl med all säkerhet spridd äfven i Dan-
mark. I Finland är den enligt LAne känd fran tre lokaler, den
nordligaste så långt norrut som vid Uleåborg. I Norge torde den
ej vara funnen.
3. Omphalaria pulvinata (Schaer.) Nyl.
K. B. J. Forsert, Gloeolichenen (1886) p. 97.
Denna för Sverige förut ej uppgifna art har jag på Öland an-
träffat flerestädes på Södra alfvaret inom Resmo och As socknar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
