Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
533
densamma. Visserligen ha de pa olika hall inplanterade traden i
det längsta hållit sig friska och visat godartad utveckling, men vid
c:a 50 års ålder ha de alltid börjat hastigt aftyna. Såsom exempel på
huru fort pyramidaspen- på äldre dar dukar under kan anföras, att
vid ett förf:s besök vid Högshult i Elgarås april 1908 voro alla där
befintliga träd (se fig. 1) — de flesta c:a 40-åriga — friska och
stadda i bästa utveckling, vid ett förnyadt besök därstädes den 1
april år 1915 voro flera af de år 1908 till väl ett 20-tal uppgående
träden fullständigt döda (se fig. 2), de ännu kvarlefvande äfven de
i allmänhet i döende tillstånd, mer eller mindre fullständigt topp-
torra, vanligen med endast några få lefvande grenar nedtill å stam-
men. Några döda exemplar hade af gårdens ägare borthuggits, de
andra stodo ännu kvar döda eller halfdöda. Trenne träd syntes
dock fortfarande något så när lifskraftiga. Rikliga unga rotskotts-
xemplar förekommo fullständigt friska på trädgårdsvallen innanför
den ursprungligen planterade trädraden.
Anledningen till mitt andra besök vid Högshult var att efterforska
orsaken till trädens tillbakagång under de sista åren. I bref af den
27 april 1914 hade jag nämligen af professor ABRAHAM LANGLET i
Göteborg underrättats om pyramidasparnas sorgliga öde. »Jag hade
hyst den förhoppningen», skrifver professor LANGLET, »att detta träd
skulle kunna ersätta Populus nigra fastigiata, som numera ju går
så dåligt till. Emellertid synes mig detta numera högst osäkert;
det förefaller som om trädet hölle på att degenerera eller kanske
snarare är af naturen klent och icke kan bli gammalt». Och
pastor LUNDBERG i Elgaräs skrifver i bref år 1915, att »när träden
blifva cirka 50 år, blifva flera grenar bladlösa» och träden börja
så småningom torka. »De förete då en bedröflig anblick och böra
nedhuggas».
Af allt att döma synes orsaken till trädens tillbakagång främst
vara att söka i trädets bristande förmåga att vid äldre år kunna
nöjaktigt nära de nyutväxande skotten. Årsskotten bli på de äldre
pyramidasparna i allt större utsträckning undernärda, och förved-
ningen i topparna blir allt ofullständigare. De ett nästföljande år
utvecklade sidoskotten drivas i höjden nära nog som »vattenskott»,
och visa i ännu högre grad än moderskotten bristande förvedning
upptill. Parasitsvampar inkomma, och skottets eller skottsystemets
öde är besegladt.
En närmare undersökning af Högshults-asparna visade, att flera
svampar tämligen allmänt förekommo på de döda och döende gre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
