Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
566
bildats. De äro hårda och fasta och komma därför att kläda skot-
tet under hela dess lifslängd med en tät, brun massa af bladskaft
och slidor. Växten har en mycket stor förmåga af vegetativ tillväxt.
Från moderrosetten utbildas i centrifugala serier ständigt nya ro-
setter af utlöparna. Detta gör, att växten efter några år bildar en
stor polsterartad matta. Denna består dock på grund af de äldsta
skottens bortdöende af flera från hvarandra isolerade individ.
En stor mängd fina birötter utvecklas från utlöparna, men en-
dast fran de delar af dessa, som äro minst två år gamla. Nagra
särskilda organ för samlande af upplagsnäring finnas ej, men denna
funktion torde fyllas af de vin-
tergröna bladen.
Saxifraga granulatas vegetativa
system skiljer sig i många afseen-
den från föregåendes. Ett fåtal
jordblad sitta samlade till en gles
rosett. I vecken af dessa — sär-
skildt de lägre — eller på och i
spetsen af korta underjordiska ut-
löpare bildas karaktäristiska lök-
liknande groddknoppar. Dessa
Fig. 4. Saxifraga granulata. ?/,. — ijànstgóra som vegetativa förök-
ningsorgan, i det de utväxa till
egna individ, sedan de frigjort sig från moderindividet. Detta afdör
fullständigt efter fruktsättningen och fortlefver endast i sina föröknings-
enheter, groddknoppar och frön. G. LINDMARK (K. V. A:s Bihang
1902: Om de svenska Saxifraga-arternas yttre byggnad och individ-
bildning) räknar också på grund häraf arten till hapaxantherna, ehuru
med en viss reservation, då individet behöfver 1—2 år som för-
stärkningsstadium, innan det förmår utbilda blommor. Är alltså i
motsats till de typiska hapaxantherna flerårig. Principen är dock
deras, och närmast torde ligga att föra S. granulata till denna grupp.
Rosettbladen ha kort lifslängd. Redan vid blomningstiden börja
de vissna ner och äro vid fruktmognaden helt förtorkade. Bladen
äro lösa och mjuka och kvarlämna inga nämnvärda rester.
Små fina birötter utvecklas från hela det underjordiska skottet,
särskildt rikt kring fästpunkterna för groddknopparna.
Hos hybriden återfinner man i skottsystemet karaktärer från båda
föräldrarna. Hos olika former i olika kombinationer. I fig. 5 visas
den vanligaste formen, som ju habituellt starkt närmar sig S. deci-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
