Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
sökte jag förliden sommar, då jag som deltagare uti 16:de skandi-
naviska naturforskarmötet i Kristiania sammanträffade med åtskil-
liga norska botanister, inhämta upplysningar, huruvida S. daph-
noides möjligen vid något tillfälle anträffats inom ifrågavarande om-
råde. Inga som helst sådana kunde dock erhållas, som gåfvo stöd
åt antagandet, att den skulle finnas därstädes. Genom konservator
B. LYnGEs benägna tillmötesgående blef jag i tillfälle atti Kristiania
taga kännedom om samtliga i Botanisk Museums herbarium be-
fintliga exemplar af Salix daphnoides. Intet af dessa härstammade
från Trysil. Det allra bästa beskedet i frågan har dock till sist
lämnats mig af Overlerer O. Nynuus, hvilken, själf bördig från
Trysil, af Norges botanister torde vara den, som allra säkrast kän-
ner floran därstädes. 1 bref af d. ’/io 1916 meddelar hr NYHUUS,
att han under en följd af år företagit floristiska studier inom detta
omrade och särskildt sommaren 1908 undersökt södra Trysil ända
från riksgränsen hufvudsakligen i syfte att utreda S. daphnoides”
eventuella förekomst där, men allt sökande efter denna art har
varit fruktlöst.
Inför dessa sammanställda fakta far det väl anses fastslaget,
att Salix daphnoides icke finnes och med största sannolikhet
ej heller någonsin har funnits vildt växande i Trysil. Där-
med följer, att en annan förklaring till artens första uppträdande i
Värmland får tillgripas än den hittills antagna, nämligen att den in-
vandrat från Norge medelst Klarälfven. Att den skulle blifvit ge-
nom människans åtgöranden importerad, d. v. s. vara afsiktligt in-
förd och planterad i norra Älfdalen och sedermera där förvildats,
därför finnes ej den ringaste sannolikhet. Den enda återstående
tänkbara förklaringen blir då, vill det synas, vindspridningen.
Gifvetvis ligger det ingenting som helst orimligt eller osannolikt
däri, att de små lätta, med hårpensel försedda fröna vid något till-
fälle med stormvindar förts från någon punkt i sydöstra Norge
öfver till Värmlands Älfdal, där Klarälfvens sandstränder erbjudit
den förträffligaste grobädd. Och alldeles otänkbart är det väl icke
heller, alt samma förklaringssätt skulle kunna äga tillämpning på
den enstaka förekomsten i Dalarne, d. v. s. att S. daphnoides där
härstammar från frön, som blåst dit från Norge (ehuruväl det är
mera sannolikt, att den kommit till Mora från någon lokal i Älf-
dalen). Dylika fall af vindspridning öfver stora distanser har ju
den botaniska litteraturen alt uppvisa många. Hvad särskildt be-
träffar vindspridning af Salices i vårt land har SERNANDER i »Skan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
