Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ZU
Likaledes på måfå citerar jag två arbelen angående andra världs-
delars algvegetation, det första af den främste kännaren af Syd-
amerikas antarktiska hafsalger, SKotrsBERG, om densamma; det
andra utgifvet från en naturvetenskaplig hafsstation — Puget
Sound Marine Station — vid Nordamerikas västkust.
Ar 1906 p. 253 säger SKOTISBERG:
»According to my observations on Antarctic alg:e the classification of KJELLMAN
(Alg. Murm. Meer. p. 57) into three regions, littoral, sublittoral and elittoral may
be used (KJELLMAN first used the word »Gebiet» instead of »Region»
MUENSCHER anför (1915 p. 62) följande:
»Probably the earliest attempt to classify algal vegetation was in 1836, when
J. G. Agardh first recognised the three zones of alg:e along the coasts of Scandi-
navia. He named these the zone of Greene Algiv, the zone of Brown Alg:e, and
the zone of Red Algee. Kjellman in 1877 defined the littoral, sublittoral and elittoral
zones. Later Rosenvinge in 1898 modified tho boundaries of these zones, and Bör-
gesen in 1905 agreed with him.»
Det lider intet tvifvel, att det ej var den nyvaknade växtgeografiens
och ej minst WaurENBERGS i Flora Lapponica 1812 framlagda rikt-
linjer för landvegetationens regionala fördelning, som gä igen i de
äldsta försöken att på ett analogt sätt utreda hafsvegetationen. Men
märkvärdigt nog har ingen af dessa äldre auktorer och ej häller
några af deras efterföljare omtalat, alt redan WAHLENBERG själf i
detta sitt arbete gjort ett sådant utredningsförsök. Och dock är
detta utmejsladt i detaljer, hvilkas precision senare forskningar föga
kunnat ändra, och grundadt just på de principer, särskildt flod-
fenomenens förlopp, genom hvilka KJELLMANS system skulle ha
undanträngt sina föregångare.
På nästa sida har jag efter WAHLENBERGS framställning uppställt
hans bälten i tabellform och paralleliserat dem med KJELLMASNS trenne
regioner, till hvilkas definition jag utsatt hela orginaltäxten i Die
Algenvegetation des Murmanschen Meeres.
Hvad som nog i WAHLENBERGS indelning faller i ögonen är att
den ställer sig fullständigast och omsorgsfullast för de högsta och
högre nivåerna; han saknade antagligen egentliga draggningsredskap !).
Supralitoralen, hvarom i nästa afdelning skall talas, liksom lito-
ralen följas decimeter för decimeter. Af sublitoralen känner
han endast i detalj de allra öfversta afdelningarna. De öfriga falla
*) Den lägsta nivå, från hvilken jag i Wamtensercs på Upsala Universitetsbiblio-
tek förvarade anteckningar från lappska resorna sett alger uppgifna, är »ätminstone
1 famn under vatten ytan vid lägsta ebb.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
