Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
som AÄRESCHoUG med enstaka arter, oberoende af deras frekvens,
kan man nog ej häller komma till annat resultat angående ÖRSTEDS
regioner, bakom hvilka, som jag nyss visat, ligga fysiognomiska
uppskattningar af algernas uppträdande på de olika djupbältena.
Den skeptiska ståndpunkt mot möjligheten att uppställa en ratio-
nell regionindelning af den marina algvegetationen AREscHOUG intog
i Phycex marine tycks han aldrig ha lämnat. Och dä han fort-
farande ej fick tillfälle att göra verklig bekantskap med en litoral-
region, betingad af ebb och flod, mötte honom ingen anledning att
närmare ingå på de regionsystem, för hvilka tidvattensfenomenet
varit grundläggande.
ARESCHOUGS ringa intresse för regionindelningen gar igen hos hans
lärjungar, vare sig de som Krox (1869) ha att göra med ett haf
utan ebb- och flodfenomen, eller som KLEEN (1874) och delvis
EKMAN (1857) beskrifva algvegetationen från områden med tydligt
framträdande sådana. De två senare lämna dock några värdefulla
bidrag till algernas vertikala utbredning vid de norska kusterna ut-
öfver hvad man kände genom WAHLENBERGS grundläggande utred-
ning.
Det blef emellertid ArEscHoucGs lärjunge F. R. KJELLMAN fórbe-
hållet att öfverflytta FonBEs’ och Lorenz’ åskådningar pa de nordiska
hafven. Tidigt hade han som bekant skaffat sig en omfattande
algologisk erfarenhet från haf af så olikartade skaplynnen som
Östersjön, Skagerrack och Norra Ishafvet. År 1877 var det som
han 1 Die Algenvegetation des Murmanschen Meeres kortfattadt och
utan litteraturhänvisningar uppställde de 3 bekanta regionerna med
de begränsningar jag p. 54 citerar. »Das litorale Gebiet» tar han
i fullkomlig öfverensstämmelse med ForBEs’ »litoral Region», alltså
som »the tract between tide marks». För FonnsEes »Laminarian re-
gion», »tract between low-water mark and 15 fathoms», upptar
han Lorenz’ term sublitoral. »Das elitorale Gebiet» är en ny-
skapad term; begreppet motsvarar Orsteps »det nogne Bzlte» (1842
p. 621) med. dess sparsamma florideer.
Följande år grep KJELLMAN i Algenregionen und Algenformationen
im östlichen Skager Rack sig an med det problem, inför hvilket ARE-
scHoua resignerade, att söka fa en rationell regionindelning i ett
haf utan framträdande tidvattensfenomen. Han bestämmer sig dä
for att på grundvalen af det AGARDH-ÖRSTEDSKA Systemet ófver-
flytta sina 3 Gebiete — nu ändrade till Regionen — fran Murmanska
hafvet till bohuslänska kusten. I öfverensstämmelse med att Lami-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
