Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
nes ett flertal variationer, hvarpå de båda nedan närmare beskrifna
knoppskydden lämna ett par typiska exempel.
Innan jag öfvergår till redogörelsen för min egen undersökning,
vill jag emellertid i korthet omnämna det viktigaste af hvad som
förut gjorts på detta område.
TreuB är den förste, som beskrifvit utvecklingen af unga organ
i ett slutet rum, hvari ett sekret utvecklas. Hans arbeten gällde
skyddet af blomknoppar (se nedan). POTTER påvisade 1891 hos
ett flertal växter (släktena Arlocarpus, Heptapleurum, Canarium,
Wormia, Sarcocephalus) knoppskydd medelst stipler eller uppsvällda
bladbaser. Han gjorde äfven försök med att beröfva den unga
knoppen dess skyddande hölje och fann då, att bladen blefvo starkt
förkrympta. Angående sekretionen och sättet, hvarpå de skyddande
organen hållas tillslutna, nämner han ingenting. Groom behand-
lade utförligt (1892) sekretionen i knopparna och dess verkningar;
han fäste bl. a. uppmärksamheten på den transpirationshämmande
verkan af ett hygroskopiskt sekret, vidare på den sugning af vatten
till den unga knoppen ett osmotiskt verksamt sekret utöfvar. Han
beskrifver utförligt anläggningen och utvecklingen af såväl de
skyddande, som de secernerande organen hos bortåt ett 20-tal arter
tillhörande familjerna Rubiacew, Apocynacew, Asclepiadacee, Gutti-
fere och Dilleniacee. Groom omnämner äfven att han hos ett par
arter af släktet Fagrea, fam. Loganiacee, iakttagit knoppar, som
af det yttre att döma voro af samma typ, som dem han beskrifvit
hos Clusia rosea; denna åter tycks af hans beskrifning och afbild-
ningar att döma påminna ganska mycket om Geniostoma.
Som ofvan nämnts är det ej endast stamknoppar, som skyddas
medelst ett sekret i ett slutet rum. Äfven blomknoppar äga mycket
ofta ett dylikt skydd, och det är då vanligen inuti det kraftigt ut-
vecklade fodret som sekretet afsöndras. Efter det TrEuB lämnat
den första utförliga beskrifningen af blomknopparna hos Spathodea
campanulala, beskrefvos flera dylika s. k. vattenfoder hos en mängd
olika växter tillhörande fam. Bignoniacew, Melastomacec, Verbenacece
af olika författare, t. ex. KRAUS, RACIBORSKI, KOORDERS, LAGERHEIM,
SHIBATA, HALLIER. Stundom utbildas äfven skydd för frukten un-
der dess mognad genom att fodret tillväxer efter blomningen. SvE-
DELIUS har lämnat en utförlig beskrifning af dylika postflorala
vattenfoder hos några Convolvulaceer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
