Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
hade öfvergätt på Tropeolum, hvilket emellertid ansågs vara det sanno-
likaste, valdes ofvanstående namn, ehuru med en viss tvekan. Det fram-
går nämligen ej af diagnosen i SACCARDOS Sylloge VII p. 862, om DESMA-
ZIERES svamp är identisk eller ej med den af mig funna, årstiden var
dessutom för långt framskriden för utförande af kulturförsök. Tyvärr
kommo sådana på grund af mellankommande omständigheter ej heller det
följande året att bli utförda.
Det förtjänar särskildt nämnas, att tillsamman med Coleosporium på Tropco-
lum växte, i flera fall t. o. m. på ett och samma blad, äfven en Cronartium,
som tydligt öfverensstämde med C. asclepiadeum (se nedan). Coleosporium
»Tropeoli» anträffade jag under tvänne på hvarandra följande år — 1909
och 1910 — hufvudsakligen på Tropeolum minus, men äfven, ehuru betyd-
ligt sparsammare, på T. peregrinum ; trots fitigt sökande har det ej lyckats
mig att finna den på T. majus.
För ej så länge sedan har KLEBAHN i Zeitschrift för Pflanzenkrank-
heiten (1914) genom talrika kulturförsök lyckats påvisa att Coleosporium
Campanule (Pers. Lév., C. Tussilaginis (Pers.) Lév. och C. Senecionis
(Pers.) Lév. kunna inficiera Tropeolum minus men däremot ej T. majus.
Att någon af ofvanniimnda Coleosporium-arter i Bergianska trädgården öfver-
gått på Tropeolum är mycket sannolikt, då alla tre i myckenhet forekom-
ma inom trädgårdens område och i närmaste närhet till krassekulturerna;
C. Campanule angriper där en mångfald Campanula-arter (se PALM, Nya
bidrag till Stockholmstraktens svampflora, Sv. Bot. Tidskr. 1910 p. [4].)
och © Senecionis har jag funnit, utom på trenne inhemska Senecio-former,
äfven på S. Ledebouri (se ofvan) och S. suaveolens (PALM, Nya bidrag etc.
1910). Ännu återstår emellertid tyvärr att taga reda på, för hvilken eller
hvilka af dessa arter Tropwolum tjänstgör som värdväxt.
Cronartium asclepiadeum (Willd.) Fr. — Tropwolum minus. Uppl., Bergi-
anska Trädgården.
Denna art är sedan gammalt bekant för sin plurivoritet. Till den
redan långa listan å värdväxter för densamma kommer nu sålunda
äfven ofvannämnda Tropeolumart. Pa T. majus och T. peregrinum
har jag ej kunnat finna densamma. Kulturförsök, nyligen utförda af
KLEBAHN (Zeitschr. f. Pflanzenkrankh. 1913 p. 12 o. 13) bekräfta att
Cronartium-formen i fråga med lätthet later sig öfverföra pa Tropeolum.
Gymnoconia interstitialis (Schlecht.) Lagerh. I, III. — Rubus arcticus. Hel-
singl., Kilafors. — R. saxatilis. Helsingl., Söderhamn.
Gymnosporangium juniperinum (L.) Fr. III. — Sorbus Aucuparia. Helsingl.,
Kilafors.
G. tremelloides (A. Br.) Hartig III. — Pyrus Malus. Helsingl., Söderhamn.
Melampsora alpina Juel. — I. Saxifraga oppositifolia. Torne lappmark,
Abisko. — JI, III. Salix herbacea. "Torne lappmark, Vassijaure.
M. Hypericorum (D. C.) Schröt. — II, III. Hypericum quadrangulum.
Södermanl., Dalarö.
M.-liniperda (Körn.) Palm. — II, III. — Linum usilatissimum. Helsingl.,
Kilafors.
M. lapponum Lindfors. — I. Viola epipsila. Torne lappmark, Vassijaure.
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
