Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
och tillhör således den grupp, som SVEDELIUS i ett nyligen utkommet ar-
bete kallat haplobiontiska florideer. Föredraganden hade velat undersöka,
hvar reduktionsdelningen försiggår. På förhand vore det sannolikt, att den
skulle ske omedelbart efter befruktningen, i likhet med hvad som är fallet
hos de haplobiontiska florideerna Scinaia och Nemalion. På grund af en
hel del tekniska svårigheter hade föredraganden emellertid ej fullt lyckats
klarlägga denna sak. j
Föredraganden redogjorde för karpogongrenarnas anläggning och utveck-
ling samt för cystokarpiernas utveckling och byggnad. Dessa bildningar
voro för Bonnemaisonia endast ytterst ofullständigt kända. Pa grund af
sina undersökningar ansåg föredraganden, att denna foridé hittills varit
placerad på orätt ställe i systemet. Den tillhör familjen Bonnemaisoniaceze
och denna anses som en öfvergångsfamilj mellan Spherococcaceze och
Rhodomelace:. Beträffande arten Bonnemaisonia asparagoides hade emellertid
undersökningarna gifvit vid handen, att den ej alls hade något med dessa båda
familjer att göra. Den tillhörde en helt annan släktskapskrets bland fori-
deerna och ansluter sig närmast till släktena Wrangelia, Naccaria och Atractophora.
Föredraganden lämnade vidare en kort öfversikt öfver algernas genera-
tionsväxling. Han påpekade därvid, att generationsväxlingen, så som den
för närvarande uppfattas i litteraturen, innesluter två fullt skilda fenomen,
och på grund däraf försökte föredraganden skilja mellan en morfologisk
och en cytologisk generationsväxling. Den morfologiska hänförde sig till
den yttre formen, den cytologiska däremot till en växling mellan haploida
och diploida kärnor. Det vore emellertid olämpligt att använda namnet
generationsväxling för bäda fenomenen. Den morfologiska vore den histo-
riskt äldre och borde därför ensam få namnet generationsväxling; för den
cytologiska införde föredraganden namnet fasväxling. Man hade att å ena
sidan skilja mellan könliga och könlösa generationer (gamofyter och sporo-
fyter), å andra sidan mellan haploida och diploida faser. — Föredraget
finns tryckt i Zeitschrift für Botanik, Jahrg. 8, Jena 1916.
Den 12 maj 1916.
Docenten H. Kyrın höll ett föredrag om könlig fortplantning hos La-
minaria (jfr Sv. Bot. Tidskr. 1916 h. 3).
Fil. d:r WIDAR BRENNER förevisade några kulturer af en Penicillium-
art, som äger förmåga att under vissa betingelser i riklig mängd alstra ett
purpurrödt färgämne. Om detta pigment skall uppträda eller ej, beror på
den kväfvenäring, som stått svampen till buds, resp. på närsubstratets sura
eller alkaliska reaktion. Ingår t. ex. den »fysiologiskt sura» ammonium-
kloriden som kväfvekälla, blir substratet genom NH,-restens förbrukning
surt, och det röda pigmentet uteblir. I stället bildas oftast ett gult färg-
ämne. Är åter det »fysiologiskt basiska» natriumnitratet kväfvekällan, för-
brukas småningom syreresten NO,, substratet hotar att bli alkaliskt, och
den röda färgen uppträder. Erbjudes en fysiologiskt neutral kväfvekälla,
t. ex. asparagin, uppträder likväl i sinom tid det röda färgämnet, emedan
svampen i degenerationsstadiet, d. v. s. sedan kolnäringen tagit slut, af-
skiljer ammoniak, som hotar att göra substratet alkaliskt. Genom att till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
