Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
också helt nalurligt att, såsom också SERNANDER framhåller (18, s.
201—203), xerotermerna i vårt land visa benägenhet att kolonisera
dylik barlagd terräng, liksom de à andra :sidan kunna utvandra
från dylik ut i angränsande xerofil naturvegetation.
Emellertid uppträder arten som nämnts i Ryssland äfven som
åkerogräs. F. n. saknar jag dock uppgifter om huruvida den äfven
i Sverige förekommer på detta slag af kulturmark, i hvilket fall ju
stor sannolikhet skulle föreligga att den åtminstone där skulle vara
införd med utländskt utsäde. Att emellertid ett så stört antal fynd-
platser just äro koncentrerade till grannskapet af våra viktigaste
östliga hamnar (Stockholm, Gäfle, Indals- och Ångermanälfvarnes
mynningar) ger dock en tydlig anvisning om, att en af kulturen
förmedlad spridningsförbindelse på ett eller annat sätt verkligen
existerar från det utomskandinaviska till det svenska utbrednings-
området. Äfven om Draba nemorosas förekomst i vårt land icke
daterade sig från det postglaciala klimatoptimets tid, skulle arten
alltså i alla fall med största sannolikhet uppvisat ungefärligen sin
nuvarande utbredning i mellersta Sverige, i det att den från de
nykoloniserade kulturlokalerna med lätthet skulle kunnat sprida
sig till den naturvegetation, där den hör hemma, på det sätt SER-
NANDER skildrat beträffande andra arter. Med den snäfvare be-
gránsning, som Tu. C. E. Fries gifvit begreppet relikt (7, s. 337),
skulle alltså Draba nemorosa i mellan-Sverige icke få uppfattas som en
sådan, utan dess uppträdande där skulle blott vara af reliktartad natur.
Från en sådan uppfattning är emellertid steget långt till det an-
tagandet att arten öfver hufvud icke funnits här ända sedän klimat-
optimets tid. Redan dess uppträdande som relikt vid Tjäuratjåkko,
dit den ju icke kunnat spridas med kulturens tillhjälp, talar kraftigt
mot en sådan åsikt. Och ehuru den hittills icke anträffats i de
sydligare af våra alpina sydberg, torde vi dock ha rätt att vänta
dess upptäckande där på ett antal nya sådana reliktlokaler. Ty i
sydbergen mera än annorstädes i vårt land existerar en ekologisk
motsvarighet till det steppartade klimat, i hvilket arten egentligen
hör hemma. Betecknande är i detta hänseende dess förekomstsätt
i Karpaterna. Enligt Pax (17, s. 151) förekommer den där som
karaktärsväxt på kalkklippor tillsammans med bl. a.
Anthyllis Asplenium Trichomanes
Aconitum Lycoctonum Cystopteris fragilis
Arabis arenosa Saxifraga tridactylites
» hirsuta Sedum album
Asplenium Ruta muraria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
