- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 11. 1917 /
395

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT. 1917. Bp 11, H. 3—4.

EN SÄLLSYNT BILDNINGSAFVIKELSE HOS
TRIENTALGISVEUROPAZEA

AF

FREDRIK DAHLSTEDT

Vid Åmots bruk i nordvästra Gestrikland påträffades al mig som-
maren 1916 några exemplar af Trientalis europea, hos hvilka från
bladrosetten i spetsen på den upprättväxande stjälken hade utväxt
långa spensliga, med några få gröna, men förkrympta blad försedda
utlöpare. Växtplatsen var belägen ungefärligen 1 km. väster om
Åmots kapell på sydstranden af Testeboåns västra källarm, Kölsjö-
ån, intill en några meter öfver dalbottnen belägen ravinmynning.
Marken var ständigt öfversilad af en ur strandbrinken framrinnande
källa samt starkt beskuggad af tätt stående granar och enstaka löf-
träd, förnämligast glasbjörk, hägg och gråal, men äfven de båda syd-
liga masurbjörk och klibbal. Vegetationen i denna granlund, lik-
som i flera liknande på denna trakt, om hvars artsammansättning
jag lämnat beskrifning i min uppsats Bidrag till kännedomen om
vegetationen i Gestrikland (S. B. T. 1916, h. 3, sid. 597), har pa ett
synnerligen i ögonen fallande sätt påverkats af de extrema yttre för-
hållandena. I fältskikten ingå en brokig samling mestadels hög-
växta örter och gräs, både nordliga och sydliga element, alla ut-
märkta af en exklusiv vegetativ frodighet påminnande om de sub-
alpina Betuleta geraniosa. Så hade t. ex. Rubus saxatilis och Phe-
gopteris polypodioides minst dubbelt så stora blad som vanligt;
Festuca ovina, som i några exemplar förirrat sig hit, hade nästan
fullständigt förlorat sina xerofytkaraktärer och var försedd med
platta utbredda bladskifvor och ett högväxt, slakt strå. I likartad
riktning var Carex canescens utvecklad, hvilket gaf den ett med C.
loliacea likartadt växtsätt. Calamagrostis arundinacea bildade inga
ax och var till sitt utseende förvillande lik Triticum caninum. Af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jun 15 08:58:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/11/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free