Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
kusten kan jag för närvarande ej komplettera. För trakten av
Kristineberg skall jag emellertid göra några tillägg, som då särskilt
gälla frågan, huru stor den övre del av sublitoralregionen är, inom
vilken Fucus serratus fortfarande är associationsbildande. — Grän-
sen mellan litoral- och sublitoralregionerna hade satts till 3—4 me-
ter. — En blick på de ovan beskrivna profilerna ger vid handen,
att Fucus serratus i ingen av dem gått ned i sublitoralregionen. Pa
skyddad eller måttligt öppen kust ger den redan pa 1—1,5 m vika för
en Furcellaria-association. På det öppet belägna undervattenskäret
Långegapsboje gick den ned till 3—4 m och ersattes sedan med
en Furcellaria-association. Jag har dessutom undersökt ett annat
undervattensskär, Mosseberget, beläget längre ut i skärgården. Här
var Fucus serratus associationsbildande ännu på 5 m:s djup och
ersattes på 6—7 m:s djup av en Furcellaria-association. — I sam-
band härmed må nämnas, att associationer av Laminaria digitata
och L. saccharina i trakten av Kristineberg sannolikt ej gå ned på
större djup än 10—12 m.
I mitt arbete »Studien über die Algenflora der schwedischen
Westküste» indelade jag algvegetationen i tre regioner, vilka be-
nämndes övre litoralregionen, undre litoralregionen och sublitoral-
regionen. Övre litoralregionen sträckte sig frän algvegetationens
övre gräns ned till övre gränsen för Fucus serratus-associationen, d. v. s.
ned till omkring 0,1 m, undre litoralregionen från nämnda gräns
ned till 3—4 m och sublitoralregionen sedan ned till algvegetationens
nedre gräns, d. v. s. till omkring 30 m. Ingen särskild alg kunde
uppgivas, som skulle beteckna gränsen mellan de båda senare re-
gionerna, och jag lade därför huvudvikten på artlistornas olikhet
på ömse sidor om densamma. Jag skall här nedan giva en något
utförligare översikt över dessa artlistor. Av svenska västkustens
närmare 300 arter ha medtagits 134, nämligen de, som i någon
mån inverka på vegetationens utseende. Mikroskopiska arter, eller
sådana, som anträffats endast någon enstaka gång, hava uteslutits.
De olika arterna hava endast antecknats för de regioner, i vilka
de verkligen höra hemma. Enstaka förekomster i en främmande
region har jag således ej tagit hänsyn till.
Svensk Botanisk Tidskrift 1918. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
