Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Geaster coronalus (Schaff.) Schroet. Nordligaste säkert kända fynd-
orten är i By socken, Dalarna (ALLAN ERNFORS).
Geaster fornicatus Pers. Exemplar af denna från Sverige ej kända,
jordstjärna finnas från Danmark (Növager, N. E.-Sjelland) i Köpenhamn i
Landbohoiskolens botaniska samlingar. De äro bestämda av C. FERDI-
NANDSEN.
Geasler nanus Pers. Vackra kollekter av denna sällsynta och uppen-
barligen sydliga art har jag erhållit från Gottland, Stora Karlsö (11/5 1913,
R. SERNANDER och T. A. TENGVALL) samt från Öland mellan Färjestaden
och Torslunda (’?/4 1913, S. G:son BLOMQVIST).
Pisolithus arenarius Alb. et Schwein. Angermanland, Anundsjö s:n,
Pengsjö ( /s 1913, E. MELIN). Ar förut insamlad i ungefär samma trakt.
Phallus impudicus Pers. De nordligaste med säkerhet kända fynd-
orterna i Sverige äro följande: Uppland, Skutskär (°/s 1903, J. A. Z. BRUN-
DIN); Hållnäs s:n, Enskär (7°/s 1917, ERIK ALMQUIST); Forsmark vid gården
Ön (!?/s 1917, ERIK ALMQUIST); Östhammar, Lönnholmen ( /s 1884, TH.
M. Frits); Heby (1903, T. LAGERBERG); Västmanland, Frösåker (1866, E.
C. J. CEDERSTRÖM). — Säkra lokaluppgifter för denna svamp ej blott från
de nordliga delarna av dess utbredningsområde utan från hela Skandi-
navien vore synnerligen önskvärda. För varje upplysning rörande
detta är jag tacksam.
Thore C. E. Fries.
Rättelse beträffande Lagenandra.
I 4:de bandet av Svensk Botanisk Tidskrift (1910, s. 225) har underteck-
nad publicerat en del iakttagelser »Om den florala organisationen hos
aracéslaktet Lagenandra». Dessa grundade sig på material, som jag in-
samlade pä Ceylon är 1903, och som jag efter hemkomsten bestämde till
Lagenandra lancifolia Thw. Som jag redan i denna uppsats meddelade,
förolyckades emellertid under hemtransporten en del av det insamlade
materialet. Därav blev en följd, att jag för mina undersökningar såväl
som för själva bestämningen endast hade att tillgå blommor och frukter,
så mycket förargligare som bladformen spelar en stor roll vid särskiljan-
det av Lagenandra-arterna. Nu har professor ENGLER, som för när-
varande är sysselsatt med slutredigerandet av aracéerna för »Das Pflan-
zenreich» meddelat mig, att mina avbildningar icke överensstämma med
avseende på måtten med det originalexemplar av L. lancifolia, som finnes
i botaniska museet i Berlin. Vid en förnyad granskning av mitt material
har det visat sig, att detta ej är att hänföra till L. lancifolia utan snarare
till L. ovata (L.) Thw., en växt, som redan av LINNÉ urskilts som Arum
ovalum i »Species Plantarum», II, s. 967. Sedan jag nu även varit i tillfälle
att se den avbildning av denna växt, som RHEEDE publicerat i sin »Hortus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
