Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
grupper torde nog rält väl motsvara de i naturen uppträdande associa-
tionskomplexen, och grupperingen torde ge en ganska överskådlig bild av
områdets vegetation.
Den utförligaste behandlingen har författaren ägnat åt myrarna. Han
meddelar talrika ståndortsanteckningar från olika samhällen, i allmänhet
med användande av den HULTSKA metoden, men i en hel del fall även
efter RAUNKIAERS metod. Associationsbegreppet tages mycket snävt och
så gott som varje närmare undersökt yta betecknas som en särskild
association. Något försök att i enlighet med de moderna strävandena
inom Uppsala- och Züricherskolorna åt associationerna ge en mera fast
begränsning och göra dem till fixa enheter, jämförliga med systematikens
arter, göres sålunda icke. Men i betraktande av det jämförelsevis ringa
material, som stått till författarens förfogande, hade väl detta knappast
heller varit möjligt.
Av några myrar lämnar författaren ganska utförliga beskrivningar,
illustrerade av fysiognomiska kartskisser. Framställningen är utpräglat
successionistisk, d. v. s. växtsamhällena betraktas och skildras från över-
inde utvecklingshistorisk synpunkt. Utan att vilja på något sätt draga
riktigheten av författarens tydligen med stor noggrannhet och urskillning
framdeducerade utvecklingsserier i tvivelsmäl, kan anmälaren dock ej
underlåta att framhålla, att dylika blott på grundvalen av jämförande
vegetationsstudier uppkonstruerade successioner alltid måste komma att
vila på en högst osäker grundval, så länge de ej kontrollerats genom
stratigrafiska undersökningar. Och då just ifråga om myrarna sådana så
gott som alltid med lätthet kunna verkställas, måste deras frånvaro be-
tecknas som en brist i avhandlingen.
Vida -mindre ingående behandlar författaren de övriga associations-
komplexen, i vilka han vanligen ej urskilt några associationer, utan nöjer
sig med mera allmänna skildringar och artlistor. Vilket icke hindrar,
att man av hans framställning får en rätt god bild av vegetationens
floristiska och fysiognomiska huvuddrag. Blott från några strandängar
meddelas mera ingående studier över associationerna och deras zonala
fördelning jämte en fysiognomisk kartskiss. Beträffande de successio-
nistiska synpunkterna gäller detsamma som om myrarna.
At moss- och lavvegetationen har författaren ägnat föga uppmärksam-
het. Några artlistor från bergväggarnas och hällarnas lavsamhällen äro
emellertid av ganska stort intresse.
Avhandlingens senare del behandlar ögruppens flora. Det gamla om-
stridda problemet om fjällväxterna i den norska skärgården ägnas en
rätt utförlig diskussion. Det faktum, att författaren inom området blott
anträffat 5 fjällväxter, medan man redan på Froya och i än högre grad
längre in i skärgården finner ett långt större antal arter, ger författaren
anledning till en jämförelse med Nordnorges övriga pelagiska skärgårdar,
genom vilken de yttersta skärgårdarnas fattigdom på fjällväxter konstateras
som ett tämligen generellt fenomen. De olika möjligheterna till förkla-
ring av detta fenomen diskuteras rätt utförligt. Fröpıns bekanta salt-
hypotes göres till föremål för en enligt anmälarens åsikt fullt berättigad
kritik. För övrigt lämnar författaren frågan öppen, men synes dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
