Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
värde på grundfloran, om ej endast en art förekommer inom ett
område. Detta sista fall lär väl knappast förekomma i naturliga
formationer. Detta överraskande resultat, att inom mycket likar-
tade områden arterna växla i så hög grad, gjorde, att jag statistiskt
undersökte mitt material. Jag fann då en hel del egendomligheter,
men då mitt material ej var tillräckligt stort, för att man skulle
kunna bedöma, om det endast var tillfälligheter, som spelade in,
eller om det verkligen förekom några lagbundna ändringar, beslöt
jag att använda PALMGRENS material. Detta erbjuder många för-
delar, bl. a. den, att det är samlat från en mycket likartad och
homogen formation, samt att hans specialområden i allmänhet äro
öar, således synnerligen väl avgränsade och till sitt ytinnehåll lätt
bestämda områden.
Det första jag önskade undersöka var den s. k. konstitutions-
kurvan, och därför måste jag bearbeta det material, som ligger till
grund för den grafiska framställningen av artantalets förhållande
till frekvensgraden inom området.
PALMGREN har gjort upp en del sådana, dels en för hela området,
dels en för varje grupp av specialområden. Han fann ej några lag-
bundna växlingar inom detta material. Jag tänkte, att detta möj-
ligen kunde bero på, att han ej sönderdelat materialet tillräckligt,
varför jag beslöt att undersöka varje specialområde för sig.
Om vi anse varje område som en ruta i en frekvensundersök-
ning enligt RAUNKLERS (1909) metod, kunna vi erhålla en frekvens-
siffra på varje växt. En viss osäkerhet kommer dock att vidlåda
materialet, dels på grund av att rutorna ej äro likstora, ett fel som
LAGERBERG (1914) behandlar i sin avhandling om markflorans analys
dels på grund av att metoden i sig själv ej är så säker. Jag har
dock genom kontrollräkningar övertygat mig om att dessa fel ej
överstiga det rimligas gränser, varför jag anser mig fullt berättigad,
alt använda de värden jag erhållit medelst denna metod.
En anmärkning, som även kunde göras, är den, som JACCARD (1902)
påvisat genom sina vegationsanalyser, nämligen den, att samma art
inom olika områden har olika frekvensgrad. I stort sett rör det
sig endast om några procent högre eller lägre värden än medelvärdet.
Då PALMGREN undersökt 30 områden, erhåller jag således en fre-
kvensskala, omfattande 30 frekvensgrader. Denna kan i vissa fall
anses tillräcklig.
För min undersökning utvalde jag sex likstora och likformigt be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
