Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
tagna, för att få slut:
siffran konstant, en
sak som jag framdeles
kommer att behandla.
Dessutom är materi-
alet för litet, for att
man skall erná säkra
siffror inom de lägre
frekvensgraderna. Man
ser dock av tabellen,
att teori och verkligz
förhållanden stämma
väl överens, och vi
kunna alltså säga, att
man erhåller det abso-
luta eller slutgiltiga
artantalet inom fre-
kvensgruppen (f) ge-
nom att multiplicera
artantalet (a) å en-
hetsområdet med art-
antalet frekvensgrader
(9), i detta fall 30 och
dividera detta tal med
frekvensgruppens ko-
efficient. Formeln fór
det absoluta artantal
blir alltså = inom
varje frekvensgrupp.
Frågan om stegrin-
gen från ett område
till två, fran tvà till
tre etc. kan också lösas
genom en enkel san-
nolikhetsberäkning.
Tabell 5.
Frekvensgrad
am
Frekvensgrad
1
6 0.8123 0.3
12
2
13
14 13
14
13.3 0.314.0 0.01
14
14
Om man antar, att frekvensgruppen har koefficienten m, så är ju
sannolikheten för en ändring av artantalet inom gruppens 1-om-
Denna sannolikhet blir för 2-om-
rádesraden "^ för n-omrádesraden " A och för (n + 1)-omradesraden
rädesrad m — 1 mot 1 d. v. s.
m — (n + 1)
nih
2 : E m
— 1 Differensen mellan två närliggande rader blir tydligen 34, 5;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
