Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
I det föregående har jag ej berört en ganska nyligen av LETTAU (l. c.
beskriven Ramalina-art, nämligen R. baltica Lettau. Fyndorterna för
denna ligga i Samland (Preussen), där den växer på såväl barr- som
lövträd ; som till R. baltica Lettau hörande citeras exemplar av NORRLIN
från Finland i NokRLInS exsickat (Herb. Lich. Fenniz», n:o 22) samt av
WaiNIO vid Hollola i Finland insamlade exemplar. R. baltica Lettau
är i själva verket identisk med den av mig i Sverige funna R. obtusata
(Arn) Bitter. Visserligen har jag ej sett Lerrau’ska exemplar, men be-
skrivningen stämmer till punkt och pricka med de svenska fynden,
och detsamma göra de av NORRLIN utdelade exemplaren. Jag är därför
ej i minsta tvivel om deras identitet. Däremot tviflar jag rätt mycket
på, att R. ballica Lettau verkligen är artskild från R. obtusata (Arn.
Bitter. Den väsentliga skillnaden mellan de båda arterna är enligt
LETTAU, att den förra till alla delar (bålflikarnas längd och bredd, sora-
lernas storlek) är något större än den senare. Fullt konstanta äro emel-
lertid dessa karaktärer ej, ty enligt de mätningar, som jag gjort, finnas
även av R. baltica Lettau från Uppsalatrakten exemplar, som äro lika
små, som de, vilka Lerrau anser utmärkande för R. oblusata (Arn.
Bitter. Viktigare torde möjligen vara den olikhet med avseende på bå-
lens dorsiventralitet, som Lerrau antyder såsom förefintlig. R. ballica
Lettau skall vara tydligt dorsiventralt byggd, R. obtusata (Arn.) Bitter ej
så tydligt. Vid granskning av ARNvLDs exs. n:o 1752, b, c har jag emel-
lertid ej kunnat finna denna karaktär fullt tydlig. Då jag emellertid ej
haft tillgång till friskt och rikligt material av R. obtusata (Arn.) Bitter
från Alperna, vågar jag ej fälla ett säkert avgörande omdöme om R.
baltica Lettau och dess arträtt. Viktiga fakta synas mig emellertid tala
för dess identitet med R. obtusata (Arn.) Bitter. Skulle det emellertid
visa sig, att jag härutinnan misstager mig, bör vår svenska R. obtusata
(Arn.) Bitter rätteligen benämnas R. baltica Lettau.
Ett ganska nyligen publicerat bidrag rörande R. oblusata (Arn.) Bitter
föreligger ytterligare av KREYER (Uber die neue Flechte Ramalina baltica
Lettau. — Bull. Jard. Imp. Bot. de Pierre le Grand, tome XIV, livr. 3,
1914). Dennes uppfattning av R. obtusata (Arn.) Bitter och R. baltica
Lettau såsom hörande till formkretsen R. pollinaria (West.) Ach. och av
R. baltica Lettau såsom identisk med R. obtusata (Arn.) Bitter samman-
faller helt med min. KREYER förkastar emellertid det BiTTEH’ska art-
namnet med motivering, att han tillskriver R. baltica Lettau betydelsen
av art, R. obtusata (Arn.) Bitter rang av form under den förra. Det be-
rättigade i detta kan jag ej inse, utan anser, att R. obtusata (Arn.) Bitter
bör stå vid kraft och R. baltica Lettau föras som synonym till denna.
Av R. obtusata (Arn. Bitter finnas enligt KREYER tvenne former: f.
galeeformis (Kreyer) med »soralia sepius aut omnia galexformi-convexa
och f. lobulosa (Kreyer) med »soralia seepius aut omnia irregulariter ex-
planata, lobulosa:. Båda formerna finnas i Sverige; de äro dock av
mycket ringa systematiskt intresse. En var. subpollinaria beskrives ytter-
ligare av KkEYER (»soralia sepius terminalia galezfformi-convexa vel
irregulariter explanata et paucissima lateralia») Exemplar, hänförbara
till KREYERS var. subpollinaria, har jag ej iakttagit i det svenska ma-
Svensk Botanisk Tidskrift 1918. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
