Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
Docenten E. Metin har beträffande områdets Sphagnum-vegeta-
tion benäget meddelat följande.
Av släktet Sphagnum äro 29 arter funna inom det besökta om-
rådet, eller, om man räknar S. inundatum som art, 30 stycken.
Samtliga dessa ha en tämligen jämn utbredning över större delen
av Sverige med undantag av den nordliga S. Lindbergii och den
ostliga S. Wulfianum. Den förras huvudutbredning faller norr om
Dalälven, och den är känd söder härom endast i Bälinge s:n (Upp-
land) och på Tiveden (Narike)’. Metin har tolkat förekomsterna i
Uppland och på Tiveden som reliktfórekomster’. Huruvida S. Lind-
bergit vid Kärrgeten bör betraktas som relikt eller ej, må lämnas
odiskuterat. Det kan emellertid anmärkas, att myrarna vid Skinn-
skatteberg ej sällan ha en utpräglat nordlig karaktär. Av mera
nordliga fanerogamer märktes här bl. a. Betula nana, Carex globu-
laris och Juncus stygius.
Sphagnum Wulfianum har som sagt en ostlig utbredning i vårt
land. Dess förekomst vid Snyten är emellertid mindre anmärk-
ningsvärd, enär den förut är funnen av SYLvÉn i Norberg, grann-
socken till Karbenning.*
Det är som bekant i mossarna och i vissa kärr, som man i första
hand har att söka Sphagna; dessutom förekomma de bl. a. i mer
eller mindre fuktiga skogar. Efter Paur” brukar man numera tala
om kärr-, moss- och skogs-Sphagna.
De besökta mossarna voro i allmänhet antingen starrmossar eller
fuscum-mossar. Av dessa äro de förra från näringsekologisk syn-
punkt mera gynnade, enär grundvattnet befinner sig nära ytan.
Hos de senare är ytvegetationens förbindelse med grundvattnet obe-
tydlig eller ingen och näringstillgången följaktligen minimal.
Av starrmossar kunna i området säkerligen flera facies urskiljas,
som från näringsekologisk synpunkt äro något skilda från var-
andra‘; det otillräckliga materialet tillåter emellertid ej någon upp-
delning.
! Jfr Metin, E., Sphagnologische Studien in Tiveden. Ark. f. Bot. utg. av K.
Sv. Vet.-Akad., 13, 1913.
fr MELIN, 1. e.
® Paur, H., Die Kalkfeindlichkeit der Sphagna und ihre Uhrsache. — Mitteil. K.
Bayr. Moorkulturanst., 2, Stuttgart 1908.
* Jfr Mecix, E, De norrländska myrmarkernas vegetation. — Akad. Avh,
1917.
Svensk Botanisk Tidskrift 1918 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
