Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
vid hårbeklädnaden, som de här svagt utvecklade haustorierna ej för-
matt genomtränga, varför de också ganska lätt kunde lösgöras. Större
framgång hade emellertid parasiten haft i sina anfall på tistelns blad.
De mindre och smalare bladflikarna voro sålunda i ej så få fall ordent-
ligt omvirade av snärjans trådar, som här synbarligen tagit revanche
för det föregående nederlaget och skickat kraftiga haustorier in i blad-
massan på såväl den undre som den övre bladytan.
Om vådan och risken för vissa växter attråka ut för Cuscula europaea
vittnade vältaligt vid detta tillfälle en stor, ca. 80 centimeter hög Anthris-
cus silvestris, som fallit offer för en myckenhet Cuscuta-revor, vilka mass-
vis snott sig kring densamma. Den var nämligen med alla sina blad
och grenar ända ned till marken fullständigt död. Att det var parasiten,
som åstadkommit dödsfallet, syntes framgå däray, alt åtskilliga andra
lika storvuxna individ av Anthriscus, vilka växte blott ett eller annat
steg därifrån, och vilka undgålt angrepp från Cuscula, samtliga voro
levande och fullt friska. Något liknande har jag iakttagit endast vid
ett tillfälle ytterligare (d. !9/7 1918), och även då var offret Anthriscus
silvestris. Möjligen är kanske detta ej så ovanligt, men varken hos
Wirrkock eller i någon av de senare Cuscuta-uppsatserna finnes något
exempel anfört på denna parasits förmåga att utsuga och döda sina
värdar. Att icke alla härvidlag äro lika motstándskraftiga som Urlica
dioica, vilken trotsande alla massangrepp från Cuscula städse synes reda
sig gott, kan val a priori tagas för avgjort. Generella uttalanden, enligt
vilka växter, som angripits av Cuscula-arter, kunna tyna bort och dö,
finnas flerstädes (se t. ex. ©. KIRCHNER, »Flora von Stuttgart und Umge-
bung mit besonderer Berücksichtigung der pflanzenbiologischen Verhält-
nisse», sid. 549).
Från Hova äro ire lokaler kända för Cuscuta europaea, nämligen He-
derna, Bråta och Bjärke. Vid Hederna sågs Cuscuta den 13 juli 1918,
likaledes mest å brännässla och humle. Men härförutom befanns den
parasitera på bl. a. Myosolis arvensis, Ribes nigrum (i stor utsträckning),
Ranunculus repens, Festuca elatior, Poa pratensis, Alopecurus pralensis och
Equisetum arvense. Vid Bråta den 31 juli 1918 hemsökte Cuscuta nästan
uteslutande Urtica dioica, men anträffades jämväl ä Convolvulus sepium.
Vid Bjärke konstaterades parasiten samma dag — förutom på Urlica
dioica — A Acer platanoides, Stellaria media och Chenopodium album.
I Älgarås har Cuscula europaea under en lang följd av ar iakttagits
vid Segolstorp, varest den ursprungligen varit inskränkt till Urlica dioica.
Från en närbelägen trädgård har sedermera efter hand bland nässlorna
inkommit Prunus Cerasus, huvudsakligen som rotskott, och dessa unga
telningar har Cuscula jämväl angripit med påtaglig framgång. Under
trenne somrar (1916—1918) har jag funnit ett stort antal skott av nämnda
Prunus-art omsnärjda av Cuscula-revorna, varvid haustorierna företrädes-
vis hållit sig till de unga kvistarnas stamdelar. Såvitt jag känner, har
Prunus Cerasus i vårt land ej förut blivit anmärkt bland värdväxterna
for C. europaea (men val Prunus spinosa och P. Padus; jfr S. G:son
Biomavisr, »Ett bidrag till kännedomen om Cuscuta europaeas värd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
