Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSÖK TILL EN NY METOD FÖR ANALYS
AV VÄXTSAMHÄLLEN
AV LIBRARY
NEW YORK
OLOF ARRHENIUS ANICAL
Redan av namnet framgår ekologiens mål: att lära känna väx-
ternas och växtsamhällenas förhållande till hemmet, oikos, de om-
givande faktorerna, ståndorten och ståndortsfaktorerna.
För att kunna lära känna de yttre förhållandenas inverkan på
ett växtsamhälle är det naturligtvis av stor vikt att först känna
detta samhälles sammansättning eller med andra ord att ha gjort
en noggrann samhällsanalys för att sedan genom en förnyad analys
utreda vilka förändringar, som genom de yttre faktorernas inverkan
‘ha skett inom samhället.
På grund härav har samhällsanalysen kommit att spela en ganska
betydande roll inom den moderna sociologien.
De metoder, som finnas för samhällsanalyser, kunna vi indela i
fyra grupper: den beskrivande, den avbildande, den fysikaliska och
kemiska samt den statistiska.
Det enklaste sättet att bevara minnet av ett växtsamhälles sam-
mansättning är att uppgöra en fullständig förteckning över alla de
inom samhället förekommande arterna. Denna analysmetod är,
som var och en kan förstå, i hög grad otillfredsställande, då den
ej för någon annan än den, som verkställt undersökningen kan
frammana bilden av det växtsamhälle den försöker återgiva.
Ett oerhört framsteg utgöra de metoder, som taga hänsyn till
skiktindelning, frekvens och ytinnehåll av samhällena, ja, man får
kanske först här begagna beteckningen »metod».
En metod, som uppfyller nämnda villkor, är HuLTs, som första
gången användes vid samlandet av material till hans akademiska
avhandling (Hurr 1881). Metoden är alltför känd för att här mera
"ingående behöva behandlas. Jag vill blott påminna om, att HurT
med hänsyn till olika höjd över marken indelar växtsamhällena i
7 skikt, och att han för att erhålla en klar bild av arternas talför-
Svensk Botanisk Tidskrift 1919 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
