Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
Några äldre litteraturuppgifter om Vaccinium vitis idaea L.
f. leucocarpa Aschs. et Magn.
I Svensk Botanisk Tidskrift ha vid upprepade tillfällen (1908, 1909, 1910,
1912) lämnats uppgifter om förekomsten av s. k. vita blåbär (Myrtillus
nigra GILIB. f. leucocarpa DUM.) i vårt land. Årgången 1913 av samma
tidskrift innehåller därjämte (sid. 312) en notis rörande vita lingon (Vacci-
nium vilis idaea L. f. leucocarpa AscHs. et M.), enligt vilken ifrågava-
rande, efter allt att döma mycket sällsynta varietet anträffats nämnda
år å tre fyndorter i Småland, nämligen i skogarna vid stora Sandeby i
Bäckaby socken, i Klavreströmsskogarna samt i S. Solberga. Enligt upp-
gift av HEDBOM (Sv. Bot. Tidskr., 1912, sid. 461) är den även känd från
Uppland — skogen invid Ultuna — där HAMPUS von Post för många ar
sedan insamlat densamma.
Att lingonrisets frukter även i fullmoget stadium understundom kunna
vara vita, är en iakttagelse, som emellertid redan tidigt gjordes i vårt
land. Sålunda omtalar OLor RUDBECK d. y. (sid. 8, 9) i sitt arbete »Lap-
ponia illustrata (Nora Samolad)», varav som bekant endast den år 1701
utgivna första tomen utkom, att han anträffat vita lingon (Vitis Idaea
sempervirens fruclu albo) under sin resa i Lappland år 1695. Under
namnet Vitis Idaea, foliis subrotundis, non crenalis, baccis albis, anföres
varieteten ifråga även (sid. 100) i den av PETRUS MARTIN författade, i Acta
Litteraria Sveciae 1720 offentliggjorda »Index plantarum praecipuarum, quas
in Itinere Lapponico anno 1695 observavit Dn. OLAUS RUDBECK, Filius»,
en växtförteckning, vilken upptager samtliga av RUDBECK under Lapp-
landsresan uppmärksammade växtformer, som ditintills icke varit i Sve-
rige kända eller beskrivna.
Förutom dessa uppgifter om vita lingon, vilka även LINNÉ, ehuru en-
dast under helt kortfattade hänvisningar, anfört i sin »Flora Lapponica»,
meddelar LINNÉ i »Flora Suecica» (editio II, 1755, sid. 126) därom ytter-
ligare följande: »Varietas Baccis perfecte albis ad Tornoam superiorem
ad radices montis Hwitaberget, Iac. Turdfiell.»
Till dessa våra äldsta litteraturuppgifter beträffande vita lingon kan
jag foga ännu en. Vid den undersökning, jag på sista tiden ägnat de i
Sveriges offentliga bibliotek förvarade handskrifterna till OLoF CELSIUS
d. ä:s »Flora Uplandica>, träffade jag i det Uppsala universitetsbibliotek
tillhöriga manuskriptet på sidan 39 b följande anteckning: »Hwita Lingon
sände mig Dn. Hesselius !/» stop dn 28 sept. 1738. Jag wiste ej annat,
än det war ärter» Tyvärr finnes här ingen uppgift beträffande fynd-
orten. Anteckningen har emellertid utan tvivel avseende på läkaren
JOHAN HESSELIUS (1687—1752), som, efter år 1728 provincialmedicus i
Närike och Värmland, genom vidsträckta resor i utlandet förskaffat sig
betydande insikter i naturvetenskapen (SACKLÉN, Sveriges läkarehistoria,
II, 1823, sid. 665), och vars uppgift därför torde få tillerkännas en viss
vederhäftighet. Man har väl närmast här att tänka på någon fyndort
för de omtalade vita lingonen inom HESSELII provinsiallakaredistrikt.
sålunda i Närike eller Värmland. I LARSSONS »Flora öfver Wermland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
