Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Det synes emellertid som om antagandet av hybridnatur i vissa fall
vore i behov av ytterligare motivering, och även om vi vore berättigade
att antaga elt hybridogent ursprung för alla apogama arter, torde detta
likväl icke kunna ge oss någon bestämd upplysning om apogamiens
egentliga orsak. Ty hybridiseringen är väl, som ref. på ett annat ställe
(1919) framhållit, snarare att betrakta som en förmedlande process vid
utlösandet av en apogam tendens än som direkt orsak. Enligt referen-
tens åsikt skulle man också kunna tänka sig utlösning av apogami utan
en förmedlande hybridisering, och just i fråga om Chara crinila’s apo-
gami synes en sådan tolkning ligga nära till hands.
ERNsTS förslag att genom hybridisering förklara apogamien hos Chara
crinila stöter nämligen pa flera praktiska såväl som teoretiska svárig-
heter. Ty dels ha hybrider hittills icke med säkerhet kunnat påvisas
inom släktet Chara, ej heller experimentellt framställas, och den apo-
gama formen saknar fullständigt morfologiska hybridkaraktärer. Vidare
måste man, om hypotesen om hybridiseringen antoges, göra särskilda
och komplicerade antaganden för att förklara könsfördelning och habitus
hos den apogama rasen. Ty utan dylika antaganden måste man vänta,
att den apogama, diploida rasens gamofyter bli monoika och dessutom
till följd av hybridiseringen habituellt något avvikande från den rena
sexuella formen. Det synes mig därför enklare att antaga, att apogami-
tendensen hos Chara crinita har utlósts under gamofytstadiet 1 förening
med en könssammansmältningsprocess av något slag. Ett sådant anta-
gande förringar ej hybridiseringens förmedlande betydelse vid utlösandet
av apogami hos angiospermerna.
I arbetets senare hälft belysas från bastardhypotesens ståndpunkt flera
andra avvikelser från det vanliga normalt sexuella fortplantningsförloppet
hos växterna. Många intressanta uppslag för vidare experimentell be-
arbetning lämnas sålunda såväl i fråga om pseudogami och nucellar-
embryoni som i fråga om partenokarpi och vegetativ propagation. För
de speciella frågeställningarna och diskussionerna måste emellertid hän-
visas till originalframslällningen.
I. Holmgren.
CLEMENTS, FREDRIC E., Plants succession. An analysis of the
development of vegetation. — Published by the Carnegie Institution of
Washington. Washington 1916. 512 sid., 61 planscher och 51 textfigurer.
Den moderna växtsociologien, vetenskapen om växtsamhällena, har
under de senaste decennierna slagit in pa tva vitt skilda utvecklings-
vagar. Medan man i Skandinavien och Mellaneuropa, med Uppsala och
Zürich som centralpunkter, steg för steg arbetat sig fram till den strängt
induktiva metodik för växtsamhällenas begränsning, beskrivning och vi-
dare undersökning, av vars nuvarande ståndpunkt recensenten och två
andra svenska växtsociologer i ett nyligen utkommet arbete sökt giva en
sammanfattning’, har i England och Amerika en motsatt riktning nått
* G. E. Du Rierz, Tu. C. E. Fries och T. A. TENGWALL, Vorschlag zur Nomenklatur
der soziologischen Pflanzengeographie. — Sv. Bot. Tidskr. 1918.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
