Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
kas: Dados climatologicos dos annos de 1887 —88 (1859) samt dylika redo-
görelser för de båda följande åren); Contribuicåo para uma flora Pau-
lista, regiäo campestre (1890); Os sambaquis de S. Paulo (1893) (om för-
modade kökkenmöddingar); Ensaio para uma synonimia dos nomes popu-
lares das plantas indigenas do Estado de S. Paulo (1895); Ensaio para
uma distribuicäo dos vegetaes nos diversos grupos floristicos no Est. d.
S. P. (1896); (ny uppl. 1898); Relacäo das plantas cultivadas no Jardim da
Commissäo (1896); A fructicultura em Argentina, observacöes feitas numa
excursio 4 Buenos Ayres (1904); Notas sobre as plantas exoticas introdu-
zidas no Est. de’ S. P. (1906); Contribuicóes para a algologia paulista,
Familia Oedogoniacez (1906); m. m. Härtill komma ett antal digra »Re-
latorios» eller botaniska ärsredogörelser i tjänsten. — L. har även över-
flyttat åtskilliga främmande arbeten till portugisiska språket, såväl bo-
taniska som andra, däribland E. WARMINGS »Lagöa Santa» och C. A. M.
LINDMANS »Vegetationen i Rio Grande do Sul.»
Säsom det ofta händer i Sydamerika, bortmanövrerades L. slutligen
frän sin inflytelserika ställning i kommissionen. Han hade emellertid
en angenäm reträttplats som föreständare (ungefär frän 1898) för en botanisk
trädgärd, belägen vid Cantareira pä en mils avständ frän huvudstaden
och till stor del ett verk av honom själv. Ivrig som han var för bota-
nisk forskning, sökte han giva denna trädgärd en vetenskaplig prägel,
men räkade därigenom i konflikt med de styrande, som mera ville till-
godose den praktiska försöksverksamheten (eller, som L. i ett brev ut-
tryckte sig, »reformera trädgården till en vanlig plantskola»). L. läm-
nade nu trädgården och statstjänsten (1907) och ägnade sig åt ett affars-
företag. En uppsats av honom om Acacia decurrens hade avtryckts i
Tyskland och ett syndikat där erbjöd L. att övertaga ledningen av nämnda
akasias utforskande och exploatering med avseende pä barkens använd-
ning som garvmedel (»Companhia exploradora de materias tanniferas>).
Man inköpte till odlingsmark över 7000 har campojord vid S. Jose dos
Campos nära Taubaté i S. Paulo. Anmärkningsvärda resultat härav
synas emellertid hava uteblivit.
Med sitt livliga lynne, sitt något oroliga verkningsbegär, sitt goda
huvud och sin stora bekantskapskrets hade L. emellertid ständigt »flera
strängar på sin båge» och åtnjöt förmånen att konsulteras och användas.
i åtskilliga offentliga värv. Så t. ex. blev han 1910 anlitad att som sak-
kunnig i botanik och meteorologi medfölja en vattenuppdämningsexpedi-
tion till den nordbrasilianska staten Cearå för att där söka bekämpa:
torkan i vissa trakter genom konstgjord bevattning, ett uppdrag, som han
hängav sig åt med ungdomlig livlighet. I Cearå samlade han ett ej
obetydligt herbarium, som han jämte sina samlingar från S. José dos.
Campos (se ovan) skänkte till Riksmuseet (gramineerna finnas bearbetade
i E. L. EKMANS »Neue brasilianische Gräser», 1911). Till Cearå begav sig
L. även 1911. Han hade där anlagt en liten »Horto Forestal» (skogs-
försöksträdgärd), där bl. a. försök gjordes med Eucalyptus, Grevillea,
Casuarina m. fl. i och för plantering å den väldiga damm, som var
under uppförande vid Quixadä. Han besökte 1911 även Joazeiro vid Rio-
S. Francisco i staten Bahia och gjorde även där samlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
