Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
ordning (fig. 1). Häri inlägges sä den typ, som i det ena eller andra
fallet är realiserad i naturen, och man erhåller en synnerligen óver-
siktlig bild över de föreliggande associalionernas grundkaraktär. Vi
skola i det följande närmare utföra denna princip.
Korkwırz’ och MARSSONS system kan alltså, enligt var mening vi-
dare utvecklas till att tillämpas för en rationell klassifikation av
planktonsamhällena överhuvudtaget. Det har visserligen först ut-
arbetats vid studier över genom organiska avfallsämnen förorenade
sötvatten. De olika »mineralisationsgrader», som därvid erhållas,
föreligga emellertid, som vi i det följande skola finna, även under
rent naturliga betingelser inom sötvattnet, svarande mot perma-
nenta formationer och icke allenast — som vid självreningen —
mot successioner. Systemet upptar ju också organismer av de mest
olika näringsfysiologiska typer, från de rena heterotroferna till de
mest utpräglade autotroferna. Anmärkningsvärt är, att systemets
väsentliga tillämpning inom föroreningsforskningen så till den grad
kunnat förvilla eljes kritiska författare, att det t. ex. av WARMING-
GRE&EBNER (1918) helt enkelt endast anföres som en form för »sa-
proplanktons» klassifikation. Och dock innefattar det ju i själva
verket just det totala plankton — ej minst de grupper, som sedan
gammalt föra denna beteckning.
IV. De olika associationsgruppernas inbördes förhållande.
Succesioner.
De associalionsgrupper, som i det föregående på grundvalen av
KorkwiTrZ och Marssons system uppställts, kunna antingen repre-
sentera relativt fixa typer eller också endast led i en succesion. I
större naturliga sjöar är det förstnämnda i stort sett alltid fallet.
En succesion torde emellertid även under naturliga förutsättningar
existera, om också i första hand inom dammarna. Känt är något
dylikt hittills visserligen endast från kulturellt betingade föroreningar,
varvid valtnels »sjülvrening» betingar succesionen p « — 4 0k.
Fóroreningen fungerar naturligtvis — om den ej, vilket dock mer-
endels är fallet, helt plötsligt tillfóres — som en succesion i alldeles
omvänd riktning. Vi få alltså härvid i efter varandra följande étager
samma serie av valtnets olika mineraliseringsstadier, vilka eljes re-
lativt fixa företrädas av sjöar, dammar och floder under normala
förutsättningar.
I naturliga vatten har man alltså att räkna med relativt fixa
associationer av typen p, c, P, o och k, svarande mot de under na-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
