Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
Jämlikt den föregående framställningen erhålla vi alltså fem närings-
fysiologiskt sett begränsade grupper, vardera uppbyggd av ett ofta
betydande antal associationer. Huru dessa på olika sätt kombi-
nerade till de tre av oss uppställda formationerna komma till ut-
veckling i de olika typer av sötvatten, varmed vi sedan gammalt
räkna — sjöar, floder och dammar — skall i det följande närmare
utvecklas.
Sjö-, damm- och flodplankton särskildes med stor skärpa av den
äldre fytoplanktologien. Det är ju också klart, att de olika fysika-
liska faktorerna inom dessa vallenlyper måste göra sig gällande i
en mer eller mindre selektiv utsträckning för uppkomsten av de
olika associationer, vilkas primära förutsältning dock är att söka i
miljökemiska betingelser. Sälunda är det faktiskt i sjöar och dam-
mar merendels olika associalioner, som komma till utveckling, även
då det är fråga om samma näringsbiologiskt definierade formation.
Understundom äro dock associationerna alldeles identiska. Vad det
rinnande vattnet beträffar, så torde man dock här icke alls kunna
tala om några specifika associalionstyper.
Det är ju av dessa orsaker klart, att man icke får tillmäta de
gamla begreppen limno-, helo- och potamoplankton alltför stor be-
tydelse. Alt exempelvis vidtaga formationsbegránsningen från dessa
synpunkter skulle ju helt enkelt leda till ett förbiseende av den
principiellt reglerande faktorn: den miljókemiska. Av praktiske
skäl torde det dock vara lämpligt att i det följande var för sig
karakterisera de miljökemiskt betingade associationernas upptràá-
dande i sjöar, dammar och floder.
V. Planktonformationer i sjöar.
I ökologiskt hänseende ha väsentligen de nord- och mellaneu-
ropeiska sjöarna blivit närmare undersökta. Frånser man de undan-
tag, som representeras av mycket djupa sjöar, torde — som jag
redan förut (1917) utförligt klarlagt — det föreliggande materialet
i stort sett kunna grupperas under två typer: en näringsrik och en
näringsfattig, vardera direkt beroende av omgivningarnas natur.
Vi erhålla alltså här först och främst två formationer.
1. Eulimnoplanktons eutrofa formation.
Formationen är karakteristisk för sjöar, belägna inom elektrolytrika
lösa jordlager med samtidig tillgång på i normal sönderdelning va-
rande organisk substans. Plankton arbetar konsekvent i hög-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
