Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
nämndas vidkommande funno vi ju nämligen i det föregående, att
autosaprobiseringen inom ytvattnet aldrig överskred pgm-typen,
och att alltså succesionen inom den typiskt eutrofa sjötypen var
begränsad till ett pendlande mellan stadierna 3mfo. Inom den
oligotrofa sjötypen finna vi däremot varje autosaprobisering otänkbar
och alltså även varje succesion i denna mening.
Dammplanktons oligotrofa typ överensstämmer i så måtto full-
ständigt med sjöplanktons. Den eulrofa dammen går däremot till
följd av den oerhörda mängd organiskt material, som här — väsent-
ligen till följd av den fanerogama växtligheten — anhopasi en för-
ruttnelsekraftig miljö, betydligt längre. Vi måste faktiskt därför
också här fórutsülla en succesion, som i extrema fall genomlóper
samtliga stadierna — utom k, vars näringsfattiga miljö här helt
enkelt icke kan realiseras. Denna succesion förlöper vidare parallellt
med årstiderna, så att hösten — tiden för den fanerogama vegeta-
tionens bortdöende och börjande sönderdelning under till stor del
heterotrofa former — betyder den definitiva autosaprobiseringens
inträde. Som aspekter i vanlig mening torde därför dessa associa-
tioner näppeligen kunna betecknas. Fastmer gäller det ju här i
extrema fall en verkligt cirkulärt förlöpande succesion med »aspek-
ter», tillhörande näringsfysiologiskt helt olikartade formationer.
Grafiskt kan tydligen detta icke representeras genom skemat för en
enkel jämnviktsekvation. Det torde fastmera böra framställas unge-
färligen på det sätt, som fig. 5 utvisar. Till jämförelse därmed med-
delar jag ävenledes en skemalisk översikt av de eljest typiska, för-
kortade succesionsförloppen (fig. 6).
De olika »aspekter», som de olika årstiderna här uppvisa, re-
presentera alltså i detta fall helt olika formationer. Det torde väl
därför också vara berättigat att anföra dylika företeelser som verk-
liga succesioner. Men detta är tydligen också en betydande mot-
sats till det normala förhållandet, där ju den biokemiska miljön
i stort sett är konstant året om och på sin höjd erbjuder relativt
obetydliga svängningar av typen 8mZo, varvid alltså aspekterna
blott representera olika associationer som ultrycket för en och
samma näringsfysiologiskt sett relativt enhetliga formation.
Den fullständigt cirkulära succesionstypen representerar dock jäm-
likt mina erfarenheter snarare undantag. Det är emellertid under
alla omständigheter av en principiell betydelse, att miljöförskjut-
ningen genom autosaprobisering i dammar merendels går betydligt
‚längre än inom sjöar, och att således associationer från helt olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
