Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
miljón erbjuder särskilt dammkulturen med av densamma be-
’roende kulturformationer ett betydande intresse.
Klart är ju, att dammkulturen på många sätt innebär ett ex-
‚periment i största skala för klargörande av olika ökologiska reali-
teter. Så med hänsyn till den periodiska torrläggningen och därav
betingade ståndortsolikheter, vidare med hänsyn till invandrings-
möjligheter från damm till damm o. s. v. Inga ingrepp torde dock
"vara av större betydelse för vattnets liv, än de biokemiska, vilka i
praktiken realiseras genom kalkning, gödsling, mekanisk botten-
kultur o. s.v. Det är dock först jag, som i en större utsträckning
uppmärksammat detta förhållande vid den första svenska fiskeri-
försöksstationen i Aneboda. Ett par exempel i denna riktning torde
i detta sammanhang vara av intresse.
Den naturliga formationen är inom det av mig undersökta om-
rådet typiskt oligotrof. Som effekten av den vattnets anrikning
med lämpliga gödselmedel, vilken där väsentligen framgått som
följden av den därstädes under åren 1912, 1913 och 1914 tilläm-
pade utfodringstekniken, framgick emellerlid en mycket utpräglad:
-eutrof formation med associationer av typiskt gm läggning. Natur-
formationen försvann totalt, och man stod överallt inför en eutrof
rikedom, som för den med förhållandena obekanta naturligtvis måste
förefalla högst paradoxal i denna karga natur. Från och med
1915 inställdes emellertid utfodringen — och genast föll produk-
tionen tillbaka inom de till naturformationen hörande associalio-
nernas kvalitativa och kvantitativa armod. Jag hänvisar f. ö. i dessa
frågor till min publikation härom (1914). En vackrare och i större
skala genomförd experimentell belysning till problemet om plank-
tonformationernas beroende av de biokemiska miljöförutsättningarna
torde näppeligen kunna tänkas. De anförda förhållandena torde
-ocksa visa, i vilken utsträckning just dammkulturens områden
kunna användas för studier i planktonökologisk riktning.
Klart torde också vara, att dammkulluren överhuvudtaget måste
anses erbjuda ett alldeles oerhört givande arbetsfält för studier i
-Okologisk riktning. Det torde väl också vara otvivelaktigt, att fram-
tidens forskning i allt större utsträckning kommer att draga nylta
av dessa möjligheter, vilka ju vid tillämpning av en rationell vat-
tengödslingslära rent av kunna tillerkännas betydelsen av i stordrift
men med detaljerad precision genomförda experiment. Angående
dessa frågor, deras praktiska betydelse och beträffande experimen-
fella anordningar för studier över vattnets urproduktion i dess för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
