Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
icke det Normanska av någon anledning måste förkastas och något
äldre än dessa då icke finnes att tillgå. Emellertid hade A. Mas-
SALONGO redan år 1852 uppställt ett släkte, Paraphysorma, som
helt och hållet fotar på en otvetydig Staurothele. Visserligen är
hans tolkning av fruktkroppens byggnad och av hymenialgonidierna
oriktig, och han har senare låtit släktet falla. Men då icke någon
som helst ovisshet föreligger om vad han avsett med Paraphysorma,
kan detta icke utgöra något hinder för att använda sagda namn.
Enligt mitt förmenande bör därför Paraphysorma, som är ett år
äldre, vid en konsekvent tillämpning av nu gällande nomenklatur-
regler undantränga Staurothele.
En undersökning av Verrucaria elopima i G. WAHLENBERGS her-
barium visar, att därunder dölja sig två olika, på samma papper
uppfästa, på olika dagar men i samma trakt insamlade arter. Den
ena, som är fullt bestämbar, har fertila bålvårtor av väsentligen
samma byggnad som hos St. fissa (Tayl.), men avlånga eller cy-
lindriska hymenialgonidier och är, att döma efter NYLANDERS be-
skrivning, identisk med St. fuscocuprea (Nyl.. Den andra, vars bål
är sönderfrätt av insekter, och som därför ej är fullt säkert bestäm-
bar, har nästan klotrunda hymenialgonidier och hör således icke
till vad som numera rätt allmänt, t. ex. av WAINIO och av ZSCHACKE,
betecknas som St. clopima, utan snarare till St. catalepta (Koerb.)
eller St. fissa (Tayl.. Sistnämnda art har emellertid ej anträffats i
Finnmarken av senare resande; St. fuscocuprea, St. catalepta och
St. clopima auctor. äro däremot insamlade där av Tu. M. FRIES.
Vart det av AcHaniUs i Methodus’ under Verrucaria clopima anförda
exemplaret från Östergötland är att hänföra, känner jag icke. Någon
art med avlånga eller cylindriska hymenialgonidier, som kan komma
i fråga vid en jämförelse, föreligger icke i de mig tillgängliga sam-
lingarna från detta landskap. E. Fries, Lich. suec. exs. n:o 415,
som är insamlad där och enligt egenhändiga anteckningar av FRIES
i hans herbarium uteslutande legat till grund för beskrivningen på
Sagedia clopima i »Lichenographia europaea reformata», tillhör St.
calalepta. F. ARNOLD anser också nämnda Koerberska art vara
identisk icke blott med Sagedia clopima Fr. utan även med Verru-
caria clopima Wahlenb. E. Waınıo, som haft tillfälle att under
söka materialet i AcHarıus’ herbarium, urgerar däremot bestämt,
alt Verrucaria clopima har långa hymenialgonidier, vilket ju icke
är fallet med Fries’ Lich. suec. exs. n:o 415. Han anför dessutom,
på grund av undersökning av originalexemplar, som synonym Pyre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
